Idag uppmärksammar vi tåget över Lilla Bält
På morgonen den 30 januari 1658 inleddes förmodligen den mest djärva militära manövern i svensk historia. Från Hejlsminde på Jylland tågade den svenska armé ut över isen i Lilla Bält, via Brandsø i mitten av sundet, över till Fyn. Två skvadroner gick igenom isen och omkom under övergången. De svenska styrkorna gick iland strax norr om Iversnæs säteri (numera Wedellsborg) nära den lilla byn Rud. De danska styrkorna bjöd på relativt hårt motstånd, först på Brandsø och därefter på Fyn. ...
Google Ocean?
Gamla nyheter för några, helt nytt för mig. Via kajak.nu blir jag tipsad om rykten om att Google eventuellt snart skall släppa ytterligare en kartfunktion, nämligen Google Ocean. Det är något jag har längtat efter i många år, och det hade varit ett mycket välkommet tillskott. Nu är det förvisso lite klurigt att få ordentligt högupplöst batymetri, eftersom vi i bästa fall bara har ganska grov uppskattning av den. Varje ny expedition ger oss bättre upplösning. Men eftersom vi användare ...
Haven syrefattiga i 100 000 år
Enligt en ny rapport finns det tecken på att haven påverkas mycket långsiktigt under högre temperaturer. Genom att använda en lågupplöst, lågkomplexitetsmodell, speciellt utvecklad för att klara långa tidsperspektiv, har danska forskare indikerat att verkan av en varmare värld kan leda till fler syrefattiga områden i världshavet. Och att det dessutom kommer att påverka för 100 000 år framöver. Framförallt kan inte lika mycket syre lösas i varmare vatten, vilket medverkar till mindre syretransport till djupare vatten. Syrehalten i världshaven ...
Mänsklig syresättning av Östersjön
Östersjön är känt för att lida av kronisk syrebrist. Inte nog med att vårt innanhav lider av det under rent naturliga omständigheter, den mänskliga faktorn har dessutom förvärrat tillståndet. Mängder med fosfor kommer varje år ut från land till Östersjön. Här kan cyanobakterier (eller blågröna alger som man också kaller dem) leva gott på fosfortillskottet, eftersom fosfor är begränsande i Östersjön. Den andra närsalten, kväve, tar cyanobakterierna från atmosfären istället. Stora algblomningar bildas under sommaren, vilka ebbar ut då fosforhalten ...
Höga flöden inte vanligare
Östersjöns ekosystem är känsligt och organismerna lever under ständig stress från det bracka vattnet. Balansen mellan sött och salt hålls uppe av de stora floderna, som dumpar sitt vatten ut i Östersjön – hela 15000 kubikmeter per sekund i snitt. Förändringar i denna cykel skulle kunna medföra långsiktiga förändringar i salthalten och därmed ekosystemet. Det är därför viktigt att veta om mer vatten förs ut via floderna till Östersjön när klimatet förändras. Över 1900-talet har både temperatur och nederbörden ökat ...
Limfjorden – fjord eller sund?
Som Vendsysselbo har Limfjorden en viktig betydelse. Det är den som avgränsar Nordjyska ön mot övriga Jylland. Men har det alltid varit så? Nej, inte alls. Den nuvarande ordningen med en ö på toppen av Danmark är knappt 200 år gammal. Dessförinnan var hängde det hela ihop i en stor landmassa, och Limfjorden var just en fjord och inte ett sund, som idag. Men låt oss ta det hela från början. Maringeologiska undersökningar har visat att Limfjorden under större delen ...
Skarpsill dominerar Östersjön
170 miljarder skarpsill! Ja, förmodligen är det ännu fler. Under första halvan av 1990-talet överskreds en kritisk nivå med skarpsill, nämligen 170 miljarder individer, främst på grund av minskande torskbestånd som följd av ett överuttag. Den stora ökningen av skarpsill har lett till att Östersjöns ekosystemets sammansättning bestäms av skarpsillsbeståndet och inte salt- och temperatur. Den största påverkan kommer från att skarpsillarna äter upp alla djurplankton de kan komma över, och på så sätt effektivt hålla den gruppen nere. Konsekvenserna ...
Så fanns jag på Twitter också. Om du är nyfiken på vad som sker runt om mig, så är du välkommen att prenumerera på flödet (eller bara kika förbi). Klicka här. Läs andra bloggares inlägg om twitter.
Historiska ögonblick: Henry Ellis
Henry Ellis var en pionjär inom marin forksning, även om han inte själv visste om det. Född på Irland, uppväxt till havs och död i Italien. Under sin ungdom begav han sig ut på expeditioner för att hitta den berömda nordvästpassagen. Dock utan att lyckas (första gången det lyckades var 1906). Ellis var en hängiven experimentalist. Han älskade naturvetenskap och att göra experiment. Sådana saker stod därför ofta på schemat. Mellan åren 1750 och 1755 var Henry Ellis kapten ombord ...
Haven viktigare än atmosfären?
När vi diskuterar klimatförändringar är det främst de landbaserade effekterna som belyses; mer torka, översvämningar, stigande lufttemperaturer, förändrade ekosystem, retirerande glaciärer, stormfrekvenser och så vidare. Det är inget konstigt med det, och högst relevant, ty dessa saker är vad som påverkar oss människor i det vardagliga livet. Vi lever våra liv på den fasta marken, och är kontinuerligt omslutna av den gasformiga atmosfären. Med det sagt vill jag i det här inlägget ge en kort överblick över en viktig aspekt som ...