Daniel Hansson .se

Sjöröveri i siffror

Glöm Johnny Depp, Jolly Roger och whisky. Tänk Somalia, automatgevär och halshuggning. Det är dagens sjörövare. Visste du att bara 10% av alla piratattacker rapporteras eller att juli och augusti är lågsäsong för piraterna? Med snygg infografik har TravelInsurance visualiserat spridningen av sjöröveri i vår moderna värld.

Rekordfå oljespill i Östersjön under 2011

HELCOM rapporterade glädjande nyheter: antalet olagliga¹ utsläpp i Östersjön minskar, och under 2011 var det rekordfå utsläpp. Förra året upptäcktes 122 stycken, vilket är en minskning med 75% sedan 1999. Om man drar en trend (vilket man skall vara försiktig med!) över de senaste 11 åren har oljespillen minskat med nästan 30 om året.

Volymen som spilldes var också väldigt liten, med tre av fyra spill om högst 100 liter. Drygt 90% av alla spill var inte större än 1000 liter.

Anledningen att oljespillen minskar är bland annat ökad flygövervakning, vilket gör det svårt för brottslingarna att våga dumpa olja. Samtidigt blir bara ett av tio oljespill avklarat med identifiering av vem som faktiskt orsakade oredan.

¹Nu kanske du undrar vad som menas med olagliga oljeutsläpp. Inga oljeutsläpp är ju lagliga egentligen. Men här har man alltså räknat dem som inte uppkommit efter olyckor, eller i vart fall inte rapporterats in till myndigheter så som skall göras när olja av misstag kommer ut i vattnet.

Video med “Hennes djuphet” Sylvia Earle

Sylvia Earle, som går under smeknamnet her deepness, är en oceanograf som haft stort inflytande på vår syn på havet. År 2009 vann hon ett pris från TED och höll en väldigt inspirerande föreläsning. Detta skulle bli startskottet för den organisation, som hon grundade, i strävan efter att skydda allt större områden i havet. Se, lyssna och låt dig inspireras.

Tsunamivågor stärker svaga ekosystem

Skogsbränder medför stor förödelse i sina spår. På kort sikt är en skogsbrand katastrofal för hela ekosystemet, men på längre sikt ger det möjlighet för naturen att återförnya sig och få kraft. Ny forskning visar att tsunamis kanske delvist spelar samma roll i havet.

Centrala Chile drabbades av en kraftig jordbävning, följt av en stor tsunami, i slutet av februari 2010. Jordbävningen flyttade land och den efterkommande vågen spolade mer eller mindre rent. Ekosystemet i strandområdet är extra känsligt och en stor dödlighet bland organismerna i tidvattenzonen sågs på de flesta stränder. Samtidigt förstördes mycket av de barriärer som människan byggt för att skydda sig mot havet. Det innebar att några stränder dränktes ytterligare efter jordskalvet och tsunamin medan andra stränder blev bredare igen, mer som de var innan större mänsklig aktivitet.

Det som forskarna snabbt såg var att återkoloniseringen på de breddade stränderna gick i rasande takt. Efter bara några veckor var det full fart på djurlivet igen. Och flera av de arter som syntes var sådana som tidigare varit svaga eller risk för att försvinna. De stränder som däremot hade dränkts fortsatte djurlivet vara svårt skadat.

Störst var skillnaden på de stränder där människan byggt skyddsvallar, som sköljdes bort av tsunamin. En skyddsvall innebär att dynamiken på stranden förändras. Ofta är vallen byggd i ett ekosystemmässigt viktigt område. Vågorna som sköljer upp mot vallen eroderar därför lätt stranden, vilket gör det svårt för organismer att överleva. Efter tsunamin återställdes stranden snabbt, men en rik flora och fauna som följd.

Början på ett danskt #plastriot?

I Nordsjön dumpas varje år 20 000 ton skräp. Det motsvarar att en halv miljon sopkärl skulle tömmas rakt ut i havet. En stor del av det sjunker till botten, en annan del fortsätter flyta omkring i vattnet medan en tredje del sköljs upp på stränderna. Området cirka 20 mil rakt väst om Esbjerg är ett ackumulationsområde, där mycket av skräpet ansamlas och sjunker till botten. Enligt bottentrålningar kan det området tävla om att vara skräpigast i världen.

De danska västkustkommunerna lägger varje år ner tiotals miljoner kronor på att rensa sina stränder från skräp. Pengarna kommer direkt från kommunbudgeten, vilket betyder att vårt nedskräpande innebär mindre pengar till bland annat vård och skola. De flesta kommuner städar under april månad, innan turisterna anländer. Ingen vill semestra på en skräpig strand.

Förutom att det är dyrt att städa stränder har kommunerna sällan personalen till sitt förfogande att göra det mer en än gång om året, i bästa fall två gånger per år. Det är ett problem eftersom skräpet som tagits bort från stränderna snabbt ersätts av nytt uppsköljt skräp.

Nu har Esbjerg kommun tagit tillvara en hittills outnyttjad resurs till strandstädning; kontanthjälpstagare (ungefärligt motsvarande socialbidragsmottagare). Frågan är politisk laddad och vissa ogillar villkoren, men faktum kvarstår att det miljömässigt är ett briljant drag.

Varje dag går sju till tolv människor en sträcka på två kilometer längs Esbjergs stränder. Där plockar de allt skräp de kan komma över. Omkring 100 kilo per person, eller 800 kilo totalt, plockar dessa människor upp varje dag. På bara två tusen meter!

Visst, det skulle fortfarande ta nästan 70 år för dessa personer att samla upp bara ett enda års nedskräpning av Nordsjön. Men varje kilo som plockas upp ur havet är ett kilo mindre för fåglar, fiskar, sälar eller andra djur att svälja eller fastna i.

Tilltaget har fått mycket uppmärksamhet i Danmark och även andra kommuner funderar nu på att göra samma sak.

Om skräpinsamlingen i Danmarks Radio.
Om skräpinsamlingen i JydskeVestkysten.
Om skräpinsamlingen i Ekstrabladet.