Döda Havet sjunker undan
Krympande sjöar är ofta starkt associerade med klimatförändringar. Döda Havet, med en salthalt på 350 (jämför världshavens 35 saltenheter), är ett exempel där klimatförändringar dock inte spelar någon större roll för havsytans nivå. Här är det istället andra mänskliga faktorer, nämligen högt uttag av vatten från Jordanfloden som spelar roll.
Hastigheten som vattnet sjunkt undan har varierat över tid. Mellan 1930-talet och slutet av 1970-talet sjönk Döda Havets vattenyta i snitt 20 centimeter om året. Sedan slutet av 1970-talet har det däremot gått betydligt snabbare med en årlig takt på -70 centimeter. Främst är det ökat vattenuttag till befolkningen som är det största problemet. I figuren nedan syns Döda Havets vattennivå samt nederbörd, och det ser i vart fall inte ut som att minskad nederbörd har bidragit nämnvärt i vart fall (snarare tvärtom, ty dras en trend för nederbörden så är den ökande).
Det finns planer på att bygga kanaler mellan Medelhavet och Döda Havet, eller mellan Röda Havet och Döda Havet. Dessa kanaler skulle kunna återfylla Döda Havet till en nivå som rådde för cirka 30 år sedan. Dessutom skulle man med dessa kunna utvinna energi via vattenkraft eller saltskillnader, samt avsalta vatten för att producera sötvatten i denna torra region. Volymföringen bör dimensioneras till mer än 0,9 kubikkilometer per år eftersom den nuvarande minskningen är hälften av detta. Problemet blir väl att kunna komma överens mellan de olika länderna i området. Tills det sker fortsätter minskningen, och Döda Havet kryper allt närmre fullständig saltkristallisering.
Källa
- Water input requirements of the rapidly shrinking Dead Sea, Naturwissenschaften.
Intressant? Läs mer om döda havet, vatten, resursvård.