Kajak till Nordpolen

Några norrmän har fått cirka 1 miljon norska kronor för att paddla kajak till Nordpolen. Syftet med paddlingen är att sätta fokus på hur snabbt isarna smälter i Arktis. Resan är inte forskningsinriktad, mer än att de tar några småmätningar, utan enbart för informationssyfte. Norrmännen är dock inte de första som tänker tanken. Redan 1895 lyckades landsmannen Fritjof Nansen, en av Norges första oceanografer, ta sig med kajak till 86 grader Nord innan han gav upp och vände om. Drygt 110 år senare, nämligen i september 2008, försökte den brittiske äventyraren Lewis Pugh paddla kajak till Nordpolen. Även Pughs syfte var ett jippo för att understryka isens smältande. Ironiskt nog lyckades han bara att ta sig till 81 grader Nord innan han var tvungen att avbryta på grund av allt för mycket is.

Norrmännen har tänkt starta paddlingen på 86 grader Nord, samma breddgrad som Nansen var tvungen att avbryta. På så sätt vill de påvisa att isläget ser annorlunda ut nu än vad det gjorde för 115 år sedan. Paddlingen är tänkt att genomföras i slutet av juli. Det väcker dock starka reaktioner eftersom det är snudd på bedrägeri att försöka jämföra dessa två paddlingar. Nansen avbröt sitt försök i början av april. Det betyder att han fick avbryta strax efter att smältsäsongen börjat på allvar. Årets expedition startar istället när avsmältningenssäsongen går mot sitt slut. Att ens försöka jämföra dessa två insatser faller mig tämligen groteskt.

Spektaklet att paddla kajak till Nordpolen möts inte med allt för varma känslor från norska forskare. Det är inte bara stora variationer mellan två helt olika säsonger, utan också stora skillnader från till år. Att jämföra ett år med ett annat blir nästan omöjligt i Arktis på grund av det oerhört dynamiska system som området är. Vindar spelar en enorm roll för hur mycket is som kan bildas eftersom det dels kan försvåra bildandet, men också förflytta runt isen samt packa ihop den på olika ställen. Det har tidigare uppmärksammats att isutbredningen i Arktis faktiskt kanske inte alls är en speciellt bra klimatindikator som vi tidigare trott. Om så är fallet skulle en paddlingsexpedition, som försöker understryka ett problemområde, helt enkelt vara missriktad och ovetenskaplig.

Nyligen kom det också en studie, som understryker just osäkerheterna med isutbredning och dess koppling till åtminstone antropogen klimatförändring som den enda förklaringen i området kring Nordvästpassagen. När man undersökte olika planktonförekomst i sedimenten fann man starka indikationer på att nordvästpassagen genom de senaste årtusenden varit isfritt åtskilliga gånger. Det är en situation vi nu åter börjar komma i då ett fartyg år 2007 lyckades segla därigenom utan isbrytarassistans. Författarna till studien drar slutsatsen att man inte kan avfärda naturliga variationer i klimatet som en del i vad som sker i området. Om så är fallet blir det mycket intressant att följa hur klimatmodellerna anpassas till en sådan syn.