Comments on: Mycket svavelväte i våra vatten http://danielhansson.se/mycket-svavelvate-i-vara-vatten/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=mycket-svavelvate-i-vara-vatten Hela Havet Stormar - mer än 71% vatten Sat, 28 Jan 2012 22:59:00 +0000 hourly 1 http://wordpress.org/?v=3.3.1 By: Daniel http://danielhansson.se/mycket-svavelvate-i-vara-vatten/comment-page-1/#comment-972 Daniel Tue, 20 Jul 2010 21:47:56 +0000 http://danielhansson.se/?p=1321#comment-972 Ja, Svarta havet har också svår syrebrist eftersom vattenutbytet är så starkt begränsat. Även där kan jag tänka mig att fartyg står orörda, precis som i Östersjön - och djupare än 150 meter om det är så. Det finns ingen organism som förstör skeppen snabbt i varken syrefria miljöer eller bräckta hav. Skeppsmasken, som ju ätit upp nästan alla fartyg i salta vatten, finns inte i Östersjön. Om mina gissningar har rätt kommer den dock att kunna invadera mer av Östersjön i framtiden. Ja, Svarta havet har också svår syrebrist eftersom vattenutbytet är så starkt begränsat. Även där kan jag tänka mig att fartyg står orörda, precis som i Östersjön – och djupare än 150 meter om det är så. Det finns ingen organism som förstör skeppen snabbt i varken syrefria miljöer eller bräckta hav. Skeppsmasken, som ju ätit upp nästan alla fartyg i salta vatten, finns inte i Östersjön. Om mina gissningar har rätt kommer den dock att kunna invadera mer av Östersjön i framtiden.

]]> By: pekke http://danielhansson.se/mycket-svavelvate-i-vara-vatten/comment-page-1/#comment-963 pekke Tue, 20 Jul 2010 08:25:24 +0000 http://danielhansson.se/?p=1321#comment-963 Svarta Havet har väl en likartad situation som Östersjön med döda bottnar pga svavelväte. Såg ett marinarkeologiskt program på nån av tv-kanalerna för ett tag sedan där man hittat välbevarade skepp på 150 meters djup och längre ner. Skeppen var runt tusen år gamla och det enda som påverkat dom var all bottenslam som samlats under tusen år och tryckt sönder skeppskonstruktionen. Svarta Havet har väl en likartad situation som Östersjön med döda bottnar pga svavelväte.

Såg ett marinarkeologiskt program på nån av tv-kanalerna för ett tag sedan där man hittat välbevarade skepp på 150 meters djup och längre ner.

Skeppen var runt tusen år gamla och det enda som påverkat dom var all bottenslam som samlats under tusen år och tryckt sönder skeppskonstruktionen.

]]> By: Daniel http://danielhansson.se/mycket-svavelvate-i-vara-vatten/comment-page-1/#comment-829 Daniel Tue, 13 Jul 2010 16:54:50 +0000 http://danielhansson.se/?p=1321#comment-829 Det får förbli ett mysterium med både den svarta fisken och den gula strängen. Är ju själv inte marinkemist med jobbar ju med dem i projektet... får fråga dem nästa gång helt enkelt. Det får förbli ett mysterium med både den svarta fisken och den gula strängen. Är ju själv inte marinkemist med jobbar ju med dem i projektet… får fråga dem nästa gång helt enkelt.

]]> By: Bertil http://danielhansson.se/mycket-svavelvate-i-vara-vatten/comment-page-1/#comment-826 Bertil Tue, 13 Jul 2010 15:09:18 +0000 http://danielhansson.se/?p=1321#comment-826 Detta om hur torsken kunde leva tänkte jag på med detsamma. Vattnets strömning ändrar mycket ofta i de vattenområdena. Strömmen hade ändrat riktning strax före torsken fastnade i nätet, men bottnen och sedimenten var fortfarande de samma. Det här är ett problem. Syrefri period betyder att bottendjur dör. Cirka tre årtionden har vi märkt att fisken ändrat beteende. Flundrans naturliga föda som bestod av vissa bottendjur gjorde den till en delikatess för smaklökarna. I dag söker den föda på grundare vatten och hittar småfisk. Den smakar "Nja så där". Jag är inte särskilt bra på kemi, men kan det inte förekomma svavelmolekyler som ger gul färg? Beträffande den gula strängen längs stränderna så tror jag man måste observera att det var dagen efter isen smält på tiotals ja kanske hundratals kvadratkilometer stora havsområden. Dagen efter observationen var jag ut för att hämta prov, men då fanns ingen gul sträng. Detta om hur torsken kunde leva tänkte jag på med detsamma. Vattnets strömning ändrar mycket ofta i de vattenområdena. Strömmen hade ändrat riktning strax före torsken fastnade i nätet, men bottnen och sedimenten var fortfarande de samma. Det här är ett problem. Syrefri period betyder att bottendjur dör. Cirka tre årtionden har vi märkt att fisken ändrat beteende. Flundrans naturliga föda som bestod av vissa bottendjur gjorde den till en delikatess för smaklökarna. I dag söker den föda på grundare vatten och hittar småfisk. Den smakar “Nja så där”.
Jag är inte särskilt bra på kemi, men kan det inte förekomma svavelmolekyler som ger gul färg? Beträffande den gula strängen längs stränderna så tror jag man måste observera att det var dagen efter isen smält på tiotals ja kanske hundratals kvadratkilometer stora havsområden. Dagen efter observationen var jag ut
för att hämta prov, men då fanns ingen gul sträng.

]]> By: Daniel http://danielhansson.se/mycket-svavelvate-i-vara-vatten/comment-page-1/#comment-816 Daniel Tue, 13 Jul 2010 07:10:20 +0000 http://danielhansson.se/?p=1321#comment-816 Vid oxidation bildas sulfat istället, men det bör inte heller synas. Levde torsken? Isåfall misstänker jag att det snarare var någon pigmentförändring eller liknande. Om en torsk kommer ner i svavelväte dör den tämligen omgående eftersom det är mycket giftigt för den samtidigt som den inte får något syre. Vid oxidation bildas sulfat istället, men det bör inte heller synas.
Levde torsken? Isåfall misstänker jag att det snarare var någon pigmentförändring eller liknande. Om en torsk kommer ner i svavelväte dör den tämligen omgående eftersom det är mycket giftigt för den samtidigt som den inte får något syre.

]]> By: Bertil http://danielhansson.se/mycket-svavelvate-i-vara-vatten/comment-page-1/#comment-805 Bertil Mon, 12 Jul 2010 20:58:10 +0000 http://danielhansson.se/?p=1321#comment-805 Men kan svavel frigöras och således visa sig? I norra delen av Egentliga Östersjön omkring lattitud 59 grader 30 - 40 minuter Nord försvinner språngskiktet abrupt och hela blandningen finns där. På en plats är bottnen så kuperad att havsströmmen bildar en virvel som drar ner ytvatten i djupet. Där har jag mätt hela 8,8 grader varmt vatten på 160 m djup. Naturligtvis fanns det syre där. Svart bottensediment har jag sett ofta. En gång var en torsk svart som om den kom ur en kolkällare, då den försökt att sprattla sig fri ur näten på c 80 m djup. Men kan svavel frigöras och således visa sig? I norra delen av Egentliga Östersjön omkring lattitud 59 grader 30 – 40 minuter Nord försvinner språngskiktet abrupt och hela blandningen finns där. På en plats är bottnen så kuperad att havsströmmen bildar en virvel som drar ner ytvatten i djupet. Där har jag mätt hela 8,8 grader varmt vatten på 160 m djup. Naturligtvis fanns det syre där.
Svart bottensediment har jag sett ofta. En gång var en torsk svart som om den kom ur en kolkällare, då den försökt att sprattla sig fri ur näten på c 80 m djup.

]]> By: Daniel http://danielhansson.se/mycket-svavelvate-i-vara-vatten/comment-page-1/#comment-798 Daniel Mon, 12 Jul 2010 12:44:51 +0000 http://danielhansson.se/?p=1321#comment-798 Hmmm, det är ju intressant om det kom upp till ytan... dock är det ju ganska låg sannolikhet att det skulle det. Språngskiktet borde förhindra att det kommer upp, men å andra sidan var det just i början och mitten av 1990-talet väldigt svagt på grund av ovanligt regniga år sedan slutet av 1980-talet. Mig veterligen är dock svavelväte färglöst, så det borde inte synas som en gul färg (gamla pollen eller alger från språngskiktet?). Kanske var det någon form av avlagring som råkat transporterats till ytan när vattnet ventilerades. Organiskt material har en tendens att bli svart av svavelvätet. Svårare är det med lukten, men att det rör sig om förruttnelse kan man anta med ganska stor säkerhet. Hmmm, det är ju intressant om det kom upp till ytan… dock är det ju ganska låg sannolikhet att det skulle det. Språngskiktet borde förhindra att det kommer upp, men å andra sidan var det just i början och mitten av 1990-talet väldigt svagt på grund av ovanligt regniga år sedan slutet av 1980-talet. Mig veterligen är dock svavelväte färglöst, så det borde inte synas som en gul färg (gamla pollen eller alger från språngskiktet?). Kanske var det någon form av avlagring som råkat transporterats till ytan när vattnet ventilerades. Organiskt material har en tendens att bli svart av svavelvätet. Svårare är det med lukten, men att det rör sig om förruttnelse kan man anta med ganska stor säkerhet.

]]> By: Bertil http://danielhansson.se/mycket-svavelvate-i-vara-vatten/comment-page-1/#comment-783 Bertil Sun, 11 Jul 2010 22:12:52 +0000 http://danielhansson.se/?p=1321#comment-783 En stor del av det salta vatten med hög densitet, som i januari år 1993 trängde in i Östersjön flödade fram längs bottnen på östra sidan av Gotland, knuffade upp gammalt på svavelväte rikt vatten ur Gotlandsdjupet och ytterligare en del av bottenströmmen vandrade norra vägen runt Gotland för att senare knuffa upp gammalt vatten ur Landsortsdjupet. Dagen efter islossningen en vår på 1990-talet kunde jag vid stranden av några av Ålands yttersta skär iaktta en smal gul illaluktande sträng. Svavelväte? Ett år fanns i tidningen Metro nyheter om att öländska fiskare inte kunde känna igen sig då de om våren kom ut på havet. Det var gult och luktade illa. Erkänner att jag slarvat och inte antecknat exakta datum och år för dessa viktiga iakttagelser. Kanske det går att kolla i tidningens arkiv. Jag är ändå osäker om det är fråga om samma år för dessa två händelser. Ytvattnet kan dra iväg ganska snabbt och svavelvätesträngen fanns antagligen på Ålands klippor år 1993 medan bottenvattnet tog längre tid på sig runt Gotland och det var år 1994 de öländska fiskarna fick se havet i dåligt skick? En stor del av det salta vatten med hög densitet, som i januari år 1993 trängde in i Östersjön flödade fram längs bottnen på östra sidan av Gotland, knuffade upp gammalt på svavelväte rikt vatten ur Gotlandsdjupet och ytterligare en del av bottenströmmen vandrade norra vägen runt Gotland för att senare knuffa upp gammalt vatten ur Landsortsdjupet. Dagen efter islossningen en vår på 1990-talet kunde jag vid stranden av några av Ålands yttersta skär iaktta en smal gul illaluktande sträng. Svavelväte?
Ett år fanns i tidningen Metro nyheter om att öländska fiskare inte kunde känna igen sig då de om våren kom ut på havet. Det var gult och luktade illa.
Erkänner att jag slarvat och inte antecknat exakta datum och år för dessa viktiga iakttagelser. Kanske det går att kolla i tidningens arkiv. Jag är ändå osäker om det är fråga om samma år för dessa två händelser. Ytvattnet kan dra iväg ganska snabbt och svavelvätesträngen fanns antagligen på Ålands klippor år 1993 medan bottenvattnet tog längre tid på sig runt Gotland och det var år 1994 de öländska fiskarna fick se havet i dåligt skick?

]]>