Östersjön sedd från SeaWiFS den 1 april 2004.

För ett år sedan försvarade jag min avhandling om Östersjön klimatsystem över långa tidsskalor. Nu var det dags för min kollega, Erik, att försvara sin. Han har använt samma numeriska modell för Östersjön som jag, men i motsats till mig har Erik studerat biogeokemin. Det har inneburit en hel del kodskrivande och utvecklande av matematiska formuleringar av syre, näringsämnen och plankton. På så sätt har Erik drivit fram modellen flera steg och versioner över den jag använt. Jättekul och superbra! Erik och jag har också ett papper tillsammans om syreförhållandena i Östersjön över långa tidsskalor och vi hoppas att det snart kommer kunna publiceras.

Huvudtemat i Eriks avhandling har varit att undersöka hur övergödning kontra klimatförändringar påverkar syreförhållandena i Östersjön. Vi vet idag att den mänskliga övergödningen i Östersjön är stor, men också att sedimentkärnor uppvisar tydliga svängningar i syrebrist över historien. Genom att inkludera kolsystemet i Östersjömodellen kunde Erik visa att flödet av partikulärt organiskt kol (POC), det vill säga partiklar av kol i organisk form (exempelvis döda plankton), ner i djupvattnet ökade kraftigt då konstgjorda gödningsmedel introducerades i mitten av 1900-talet. Om dessa gödningsmedel utelämnas ur modellen (för det kan man ju enkelt göra) kommer modellen istället köra så “naturligt” som möjligt och utan en stor mänsklig inverkan. Modellen ger då en visning på hur klimatsignalen ser ut, det vill säga hur klimatet påverkar syreförhållandena i Östersjön. Resultaten är tydliga, klimatsignalen är ganska subtil i förhållande till gödningsmedelssignalen.

Tack vare att Erik också inkluderat kolsystemet i Östersjömodellen kan vi nu dessutom undersöka potentiella risker med försurning av havet. När koldioxidhalterna i atmosfären ökar kan det leda till ett ökat upptag av koldioxid i vattnet. Sker det blir vattnet mindre basiskt vilket kan ställa till problem för bland annat kalkbildande organismer. Ett första förslag, som presenteras i avhandlingen, på hur Östersjön reagerar på ökad atmosfärisk koldioxid är att problematiken åtminstone delvis kompenseras av den inboende övergödningen. Hur detta förhållande utvecklar sig i takt med att mängden koldioxid ökar i atmosfären är dock inte helt självklart och behöver studeras mer i detalj. Nu finns verktyget att göra det och så kommer också ske.

Pressmeddelandet till Eriks avhandling hittas här. Grattis Erik!

Spana in sajten och lär! Mycket nöje!

Sveriges Television. Statlig TV.

Sveriges Radio. Statlig radio.

LysekilsPosten. Den lokala tidningen i hemorten (ej online).

Allt om Vetenskap. Populärvetenskaplig tidning.

Forskning.se. Nationell nyhetsportal för olika typer av vetenskapsrelaterade ämnen.

ExpertSvar. Svensk nyhetsportal för vetenskapsnyheter. Drivs av Vetenskapsrådet. Både den svenska och engelska versionen.

EurekAlert! Ägs av AAAS (American Association for the Advancement of Science) och är en vetenskapsorganisation som bland annat publicerar den prestigefyllda tidskriften Science.

AlphaGalileo. En nyhetstjänst som koncenterar sig på europeisk forskning.

IDW-online. Den tyska nyhetsportalen för vetenskapliga nyheter.

ScienceDaily. En av nätets mest populära nyhetsportaler.

Det finns säkert fler som jag inte känner till, men det var några i vart fall.

Syrebristen i Östersjön har aldrig varit större än nu. Men det är inte en effekt av klimatförändringen, utan av ökade utsläpp av näringsämnen och gödsel. Det visar forskare vid Göteborgs universitet som kartlagt Östersjöns havsklimat sedan 1500-talet.

I Östersjöns avrinningsområde bor det 85 miljoner människor. Folkmängden gör stora mänskiga avtryck i Östersjöns havsmiljö. Det visar forskaren Daniel Hansson vid Institutionen för geovetenskaper, som med hjälp av nya metoder kartlagt Östersjöns havsklimat från 1500-talet och framåt.

I sin avhandling konstaterar Daniel Hansson att syrebristen och utbredningen av döda havsbottnar i Östersjön i allt väsentligt beror på mänsklig aktivitet.
– Klimatförändringarna har hittills endast haft en försumbar effekt på syresituationen i Östersjön. Den främsta orsaken till syrebristen och de stora döda bottnarna är att utsläppen från jordbruk och orenat avloppsvatten ökade kraftigt, inte minst i samband med en ökad användning av konstgödsel i mitten av 1900-talet, säger Daniel Hansson.

Genom att kombinera nya metoder för att rekonstruera historiskt klimat och moderna datormodeller har Daniel Hansson i detalj kunnat undersöka förändringar i vattentemperatur, isutbredning, flodtillförsel, salthalt och syrekoncentrationer i Östersjön under 500 år.

Studierna visar tydligt att syresituationen idag inte kan jämföras med någon annan period sedan 1500-talet, och att dagens förhöjda vattentemperatur och begränsade isutbredning liknar situationer som inträffat bara två gånger tidigare.
– Men om trenden med fortsatt uppvärmning håller i sig kan vi snart se klimatförändringar utanför de senaste 500 årens variation, säger Daniel Hansson.

Tekniken som använts i avhandlingen ger en mycket hög tidsupplösning. Till exempel har Daniel Hansson kunnat rekonstruera hur isen växte sig tjock under de skälvande dagarna i januari och februari 1658, då Karl X marscherade med den svenska armén över Lilla och Stora Bält vilket slutade med att Blekinge, Skåne, Halland och Bohuslän tillföll Sverige.

Avhandlingen Ocean climate variability over recent centuries explored by modelling the Baltic Sea försvarades vid en disputation den 25 september.

Kontakt:
Daniel Hansson, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 2878
E-post: daniel.hansson@gvc.gu.se

Uppdatering 13/10: ScienceDaily har nu tagit in det engelska pressmeddelandet.

Intressant? Läs mer om östersjön, forskning, vetenskap, klimat, miljö, havet.