Daniel Hansson .se » Båt

Isvinterbilder

Daniel — Sun, 17 Jan 2010 22:03:35 +0000

Vill idag tipsa om en kollektion av bilder som danska Berlingske Tidende har lagt upp. Det är bilder från de danska isvintrarna mellan 1940 och 1987 och hur det påverkade samhället. Mycket snygga bilder och det ger en viss känsla av att vi just nu inte riktigt kan prata om en så kraftig (is)vinter, åtminstone inte ännu. Fortsätter vädret på minussidan januari ut så är vi nog där.

Till sjöss…

Daniel — Thu, 29 Oct 2009 09:39:23 +0000

Spenderar några dagar till sjöss ombord vårt forskningsfartyg. Kommer resa kors och tvärs på Byfjorden utanför Uddevalla (går att följa fartygets rörelser här). Gör en hel rad olika mätningar, både kemiska och hydrografiska, inför det stora projekt jag är engagerad i de kommande två åren. Just nu verkar fjorden vara syrefri från drygt 15 meters djup, vilket inte är helt ovanligt. När vi är färdiga i fjorden om två år hoppas jag att det syrefria är ett minne blott.

Följ fartygen på havet!

Daniel — Tue, 02 Jun 2009 20:22:22 +0000

Ett tips till dem som inte känner till det ännu; MarineTraffic är ett företag som tillhandahåller realtidsdata över positioner på fartygen i ett antal havsområden på jorden tack vare AIS-systemen. Data läggs ut på webben via hemsidan. Har man GoogleEarth kan man också ladda ner insticket för att visa positionerna där. Genom ett klick får man upp basinformation om fartyget, och därifrån kan man klicka sig vidare för att antigen se mer detaljer och specifikationer om fartyget och dess rutt, plotta hur fartyget åkt eller se fler foton. Mycket behändigt och vanebildande.

Fartyg med AIS i och utanför Östersjön.

Järngödning gav litet resultat

Daniel — Tue, 31 Mar 2009 20:16:00 +0000

Quick fixes i form av geoingenjörskonst är något som blossat upp som forskningsämne under senare år. Ett sådant är LOHAFEX-projektet inom vilket man gödde en 300 kvadratkilometer stort område vid Antarktis med sex ton järn. Tanken var att göda havet så att primärproduktionen stimulerades, vilket i sin tur skulle leda till upptag av koldioxid som i förlängningen sedimenterades med nedsinglande döda plankton. Resultatet av projektet lät inte vänta på sig och primärproduktionen steg kraftigt när järnet kom i vattnet. Snabbt började det blomma ordentligt, vilket givetvis verkade lovande. Men ganska snart började betande organismer att äta upp de mindre organismerna, och primärproduktionen blev totalt ganska begränsad. Detta ledde till att mängden koldioxid som togs upp blev mycket mindre än vad som förväntades.

Tidigare experiment har indikerat en mycket tydligare koppling till upptag av koldioxid vid järngödsling. Varför fungerade det inte den här gången? En förklaring till den begränsade blomningen kan ha varit brist på kisel i vattnet. Vid tidigare försök har stora mängder kiselalger blommat upp. Detta hände inte under LOHAFEX-försöket eftersom det tidigare på året redan funnits en större, naturlig algblomning som gjort slut på tillgängligt kisel. En slutsats man därför skulle kunna dra från experimentet är att järngödsling fungerar bäst i områden där kisel inte är en begränsande faktor, och att man då får en mycket större effekt. Att årets försök kan ses som en flopp är dock inte sant. Nu vet vi hur havet reagerar på järngödsling i en miljö där kiselalger inte blir en dominerande art. Resultaten är viktiga för förfining av metoden.

Läs mer:

Press release: Lohafex provides new insights on plankton ecology – Only small amounts of atmospheric carbon dioxide fixed

Intressant? Läs mer om järn, alger, geoingenjörskonst.