Usama anser att Kyotoprotokollet är rätt, men man kan isåfall undra varför han och hans kompisar förvägrade Afghanistan att skriva på under alla år. Dessutom har Palestinska myndigheten, som Usama säger sig värna om (eller hur är det nu?) inte heller skrivit under. Kanske skall man göra rent framför egen dörr först? Undrar också om Usama anser sig vara en miljövän. Isåfall var det inte så smart att köra stora flygplan rakt in i byggnader sprängfyllda med miljögifter.

Det är ännu oklart om Al-Qaida nu börjar rekrytera terrorister för självmordsbombningar i klimatets namn.

En räv som dött efter att ha fastnat med huvudet i en slängd plastburk

Vad är det med vissa människor egentligen? Varför slänger folk skräp i naturen? Vi har alla sett hur en strand ser ut efter en storm; skräp, skräp, skräp, skräp och lite tång. Men det är inte bara haven som är fulla av gigantiska flytande sopberg, utan även den landbaserade miljön. Danska Politiken har uppmärksammat hur danskar slänger sopor i skogen (i de små skogar de nu har) och hur djur tar mycket illa skada av det. Detta är ett problem som även förekommer i Sverige. Ofta när man går omkring i skogen hittar man både plastdunkar, sopsäckar, burkar och annat skräp. Hur tänkte människan som placerade det där? Trodde hon eller han att det skulle automagiskt försvinna? Jag blir lika förbannad varje gång. Det är en sak att man förr i tiden grävde sina sopgropar ute i skogen eftersom man då inte visste bättre, men idag vet vi. Nästa gång du slänger något i skogen eller till sjöss skall jag komma rusande och sätta en vit platsburk på ditt huvud eller ett plastnät runt din hals, så får vi väl se hur kul du tycker det är. Se till att ta upp efter dig! Skräp pyntar varken skogen, havet eller runt halsen på ett djur.

Klimatförändringarna är ett faktum. Även om vi begränsar utsläppen kommer vi att få ett varmare och vildare klimat i framtiden och denna framtid ligger inte så lång bort. Vi ser förändringar redan nu och den generation som föds idag kan få uppleva den största klimatförändringen i Sveriges historia

Jag är ju inte så förvånad över tonläget när man ser vem som yttrat dem. Funderar på vad som egentligen menas med ett “vildare klimat” och om man blandar olika geografiska områden i samma stycke (exempelvis regionalt kontra globalt). Som det ser ut i prognoserna kommer det regna lite extra, översvämningarna kommer inte öka speciellt mycket (eftersom vi inte vet om flödena kommer öka trots nederbörden), det blir möjligen en smula torrare i vissa trakter i södra Sverige och stormarna verkar att hållas på relativt konstant nivå eller minska något. Tycker också man bör hålla i minnet att klimatförändringar alltid är ett faktum, inte bara nu, och att det som hittills skett är tämligen återhållsamt, samt att framtidsprognoserna ännu är ytterst osäkra och att de klimatförändringar vi sett över de senaste 500 åren både matchat i magnitud och snabbhet. Därför vill jag bara kasta ut ett citat som jag tycker är väldigt bra att grunna på.

“It’s snowing still,” said Eeyore gloomily.
“So it is.”
“And freezing.”
“Is it?”
“Yes,” said Eeyore. “However,” he said, brightening up a little, “we haven’t had an earthquake lately.”

Det är så man bör se på livet och vad som sker runt omkring. Även om man medvetet eller omedvetet upplever det som dystert, trist, mörkt och ganska otrevligt så kan man alltid hitta någon som är positivt. Det är det positiva man skall fästa sin blick på. Tyvärr är det något som många i samhället idag inte reflekterar över, oavsett om det handlar om att klaga över sin egen livssituation, vilken politik som förs eller om man diskuterar klimatproblematiken. Ior är klok han.

Just generationskrocken upptäcker man senare i intervjun där Facebook diskuteras. Själv är jag inte speciellt aktiv där, men har det som en kanal att kommunicera med människor om det behövs. Carin är dock motståndare till både Facebook och annan elektronisk kommunikation. Här handlar det endast om en vanesak, inget annat. Att få en hälsning via mail tar jag lika mycket till mig som om den skulle komma via vanlig dödlig postgång. Det finns heller inga problem att spara något elektroniskt. Idag lever de flesta av oss med stora arkiv online och kan lätt ta fram sådant vi har sparat undan, vare sig det är kärleksbrev, mail från kollegor eller andra bud som är värda att minnas. Likadant är det med fotografier. Hela mailkonversationen under dejtningsfasen, och en bra bit därefter, för min del är sparad och ligger på ett säkert ställe i min backup. När jag tar fram det och läser hela brevväxlingen blir jag varm i hjärtat, precis som Carin uppenbarligen blir när hon läser sparade brevpapper. Jag säger inte att det ena är bättre eller sämre än det andra, jag understryker bara att det är en vanesak och till stor del en generationsfråga.

Men jag hyllar henne på en punkt: bygg höga hus! Ja, för all del! Göteborg behöver höga hus och djärv arkitektur. Bebygg Heden så vi blir av med detta gigantiska grustag mitt i stan och revitalisera södra älvstranden så det blir attraktivt att bo där igen. Nästa steg blir Frihamnen och Gullbergsvass.

I något helt orelaterat: recensionen av Nyhetsankorna tycker jag är bland det roligaste som skrivits på svenska kultursidor på många år. Åh vad jag älskar rena och raka sågningar utan krusiduller.

Den andra olyckan var av mindre värre natur igår kväll. Databasservern gick ner, så under dryga timmen gick det inte att få kontakt med danielhansson.se. Fantastisk välkomst på nya sidan.

Sist, men inte minst. Varför lyckas man alltid dubbelboka sig?

Det är tydligt i mätningarna att salthalten minskat sedan 1980-talet, men också att det skett en ökning i färskvattentillförseln. När det gäller det sistnämnda är det miniminivån som höjts samtidigt som maximinivån minskat något. Rent instinktivt skulle jag nog inte vilja säga att det primärt har något med ökad nederbörd att göra. Snarare verkar det som om vattenkraftsutbyggnaden har ett finger med i spelet. Vattenkraften modulerar färskvattentillförseln genom att minska på utrinningen under sen vår och tidig sommar (magasinerar) och släpper ut det under den period då nederbörden är fastlåst i form av snö (producerar el under vintern). Eftersom årsmedelvärdet är cirka detsamma bör alltså salthalten inte påverkas nämnvärt. Men, det är möjligt att avrinningen i medeltal ökat en smula och att det såklart skulle kunna ha en viss effekt. Men för att förstå vart de stora förändringarna skett måste man se hur färskvattentillförseln förändrats på måndasbasis över åren. I figuren nedan har jag plottat upp flodtillförseln till Bottenviken för åren 1950 till 2008 på månadsbasis och grupperat per säsong.

Omedelbart ser man att den största förändringen skett under vintertid, då mer vatten rinner ut, samtidigt som det kommer något mindre vatten under sommaren och hösten. Det är en indikation på vattenkraftsutbyggnaden har haft ett genomslag. Om nederbörden därmed har ökat under sommaren, så har det inte haft genomslag i vattenutledningen till Bottenviken. Däremot kan det tänkas att det extra vattnet på sommaren istället lagras till vintern och släpps ut då, alltså försenat med några månader. Vi kan också se att det är en väldigt stor årlig variation på avrinningen, varför ett singulärt år inte spelar någon större roll för Bottenvikens saltbalans. 

Jag skulle däremot vilja vara lite försiktig med att peka ut förändringar i regionala klimatsystemet som en skurk. Salthalten i Bottenviken kan ju inte bli högre av sig självt, så länge inget tillskott sker. Tillskottet kommer från övriga Östersjön när stora saltpulser kan tränga in genom Öresund och Bälten och därmed ventilera (byta vatten och syresätta) bottenvattnet i centrala Östersjön. Det har varit mycket få stora inflöden sedan mitten av 1970-talet. Egentligen har bara tre inflöden skett av tillräckligt stor volym; 1983, 1993 och 2003. Varför det varit så få inflöden är inte riktigt fastlagt, och det har ännu inte gått att peka på klimatförändringar som en orsak. Oavsett har avsaknaden av stora inflöden gjort att hela Östersjön minskat sin salthalt. I figuren nedan visas en uppskattning av medelsalthalten i Östersjön över 1900-talet.

Samtidigt som Bottenviken har minskat i salthalt har också hela Östersjön gjort detsamma. Förändringar för Östersjön som helhet är inom de naturliga variationerna som vi kan förvänta oss. För Bottenviken däremot kan vi inte säga så mycket eftersom data under stora delar av 1900-talet är begränsat. Saltsituationen i Bottenviken bör dock onekligen hänga ihop ganska tätt med saltuvecklingen för resten av Östersjön. Med allt detta sagt skulle jag nog inte säga att förändringar i sommarnederbörden är orsaken till mindre salt i Bottenviken. Snarare är det en ganska stor kedja i ett komplext system som samverkar för att bestämma salthalten.

Vad gäller framtiden så är det ganska oklart hur salthalten i Bottenviken, men också hela Östersjön, kommer att utvecklas. Om nederbörden ökar finns det risk för att salthalten kommer förändras åt det sötare hållet, men man har ännu inte konstaterat en riktigt tydlig långsiktig ökning i vare sig nederbörd (i vissa områden syns en ökning, i vissa områden en minskning) eller salthalt. Men man får nog räkna med ganska stor variation och att det tar lång tid innan vi upptäcker om förändringen är permanent eller ej.

Intressant? Läs mer om östersjön, bottenviken, salthalt, nederbörd.

Slutklämmen i GPs artikel är jag dock mycket tveksam till. Även om de, med rätta, framhäver att stormstatistiken faktiskt inte förändrats sedan pålitliga mätningar började, skjuter de in att de minsann kan göra det i framtiden. Där håller jag bestämt inte med. Det finns flera artiklar som indikerar att stormbältena skulle kunna förskjutas norrut över tid, men någon sådan förändringar har inte skett. I vissa globala klimatmodeller kan man tyda en svag tendens till smått ökande till antalet stormar i Sverige, medan det i regionala modeller snarare är högst osäkert. Det har inte vetenskapligt fastslagits någon tydlig bild för hur stormfrekvensen eller stormintensiteten kommer förändras för Sveriges del fram till år 2100. Några modeller indikerar en viss ökning, andra en viss minskning, andra ingen ändring alls. Osäkerheten för framtida stormar i Sverige är alltså lika stor, eller större, än utfallet från modellerna. Det tycker jag räcker alldeles utmärkt som konklusion, och tar starkt avstånd från att journalister spekulerar i så osäkra data.

Källa:

• Vi kan inte sitta och vänta, GP 2/2-09
• Göteborg rätt tåligt för extremt väder enligt ny rapport, VårtGöteborg.se

Läs mer:

• New insights into North European and North Atlantic surface pressure variability, storminess, and related climatic change since 1830, Journal of Climate

Intressant? Läs mer om stormar, vattenstånd, klimat, göteborg.