Emellertid används miljöargument mot båtarna, och det kan ju finnas fog för (även om det går att åtgärda och mycket har redan gjorts). Men de främsta argumenten handlar om hur färjeterminalerna förhindrar flanerande göteborgare från att strosa längs med kajkanten. Jag vet inte, men det känns ganska trist. Varför skall kajerna bara används till promenader? Göteborg är en lagom stor stad och det går utmärkt att finna strosområden bortanför kajkanterna. Och när folk väl letar sig ner till älvkanterna så är det endast under en kort tid av året då det faktiskt är behagligt att vara där. Du ser sällan folk vandra längs Göta Älvs södra strandkant när det regnar, blåser eller är under 15 grader varmt. Låt oss få en verklighetskoll, det är ändå Göteborg vi snackar om, hur ofta nås dessa kriterier egentligen, handen på hjärtat?

Jag är helt för att anlägga fler grönområden i staden. Det är mysigt på sommaren. Helst vill jag att någon byggherre satsar ordentliga summor på att uppföra snygga hus istället. Dessa hus får mer än gärna innehålla bostäder åt den nästan oändliga bostadskö (även om den numera är avskaffad) som staden lider av. Sakta, sakta bebyggs nu älvstränderna på ett positivt sätt. Först på Hisingen och nu på Södra Älvstranden. Stora hål gapar dock tomma inne i stan också. Vi kan ta upp Heden som ett exempel. Detta gigantiska område om 0,13 km² (lika stort som Liseberg) i absolut mitten av staden skulle passa utmärkt för riktig bebyggelse istället för de där grusplanerna och bilparkeringsyta. Parkeringshus i flera våningar under mark skulle vara ytterst mer effektivt, höghus med bostäder skulle ge mer liv i området och platsen skulle ändå kunna rymma sportanläggningar och täcka en del av nuvarande behov. Området är ett perfekt ställe att börja förtäta staden på i harmoni med älvkanterna. Men även detta möter stort motstånd i staden… “Rör inte våra fotbollsplaner” är en ganska bisarr föreställning som råder… Jag tar hellre en promenad på en bebyggd Heden än längs kajkanten en rå vinterdag eller en blåsig och regnig höst-/vårdag.

Men återigen till Stenas påstådda hemska närvaro. Platsen de tar upp kan man inte påstå är speciellt stor. Visst tar de upp cirka en tredjedel av södra älvstranden mellan Göta Älv- och Älvsborgsbron, men sett till hela kajkanten på båda sidor älven mellan dessa broar är det cirka 10%. Varken det ena eller andra tycker jag är någon avsevärd stor plats. Antingen finns det 66% eller 90% kajkant kvar att flanera runt på helt enkelt. Det är rikligt med områden att göra promenadstråk av. Stena har ju dessutom framfört att de kan tänka sig minska ner sin plats något, vilket skulle ge ännu mer utrymme för Göteborgs invånare att komma till älven. Vill staden kan dessutom området mellan Göta Älvbron och Tingstadstunneln bebyggas snyggt och behagligt på båda sidor, vilket skulle ge ytterligare kajkanter för dem som är sugna på det.

Göteborg är en hamnstad och skall förvalta det arvet. Stenas båtar är en acceptabel verksamhet som bidrar att fixa liv på älven. Mer båttrafik, gärna i form av fler skyttelbåtar mellan älvstränderna, vore inte heller dumt. Blandad storlek på trafiken är bara en charm. Det rabiata motståndet mot Skandinaviens största hamn känns lite väl överdrivet. Vad hade Göteborg varit utan sjöfart?

Personligen kan jag kanske känna ett visst “jaså, var det allt”. Mina förväntningar kanske var lite större än så. Bland annat hade jag velat ha en myndighet som tar ansvar för både den marina miljöövervakningen samt data. Idag är det SMHI och i viss mån SGU som har detta. I utredningen skrivs det uttryckligen att myndigheten kommer vara en av de största aktörerna för de andra, så jag har lite svårt att förstå varför man inte gör en mer integrerad lösning för hela havs- och vattensektorn.  Men den nya myndigheten är ett första steg och jag hoppas man utvärderar hur den fungerar efter några år. Kanske upptäcker man att fler saker bör ingå i myndigheten. Personligen är jag för att vi minimerar antalet myndigheter i Sverige, så om fler kunde ingå vore det bra. En bred kompetens behövs och en ordentlig strukturering av det marina Sverige är ett måste.

Det finns en fråga som inte är besvarad och som är oerhört viktig; location, location, location. Var skall myndigheten placeras? Det ingick inte i Hafströms direktiv, så det kom inget svar på idag. Eftersom både Naturvårdsverkets havsmiljöavdelningar och Fiskeriverket skall slås ihop kan denna fråga bli intressant. Naturvårdsverket ligger i Stockholm och Fiskeriverket i Göteborg. Med anledning av att Göteborg har oerhört få statlig verk i förhållande till resten av Sverige kan man ju känna viss sympati för att staden bör få fler arbetsplatser inom den statliga sektorn. Men det som verkligen talar för Göteborg i min mening är den starka profil som Västsverige har, inte bara med sin tradition, men också i forskning – Göteborgs Universitet har en oerhört bred marin forskning inom alla marina discipliner. Sven Lovéncentret vid Göteborgs Universitet tillhandahåller dessutom, vad jag vet, den mest organiserade infrastrukturen för marin forskning – enorma mängder mätinstrument, laboratorium och framförallt forskningsfartyg. Här finns också Havsmiljöinstitutet, vilket skall samarbeta tätt med myndigheten enligt utredningen. Göteborg har inte bara Sveriges största hamn, staden är också residensstad i Västra Götalands län och hem åt vattenmyndigheten för Västerhavet. SMHI har ett kontor i Göteborg med stark inriktning mot marin forskning. Att Fiskeriverkets huvudkontor, som läggs ner i och med bildandet av den nya myndigheten, ligger här är också ett starkt kort. I staden finns också åtskilliga marina företag som vuxit ordentligt på senare år, och fler företag skapas ideligen. Av den anledningen ser jag Göteborg som mest lämpat för en ny myndighet, men man vet aldrig vad det slutar med. Som en kollega uttryckte det skämtsamt med anledning om en (icke-trolig) kompromiss om placeringen; Trollhättan!

Jag hade en mailkonversation med en tysk kollega för knappt ett år sedan där han försökte förstå logiken bakom att University of Gothenburg låg i anrika staden Gothenburg, som envisades med att kalla sig för Göteborg på engelska, trots att alla i utlandet inte använder det namnet. Jag skall dock inte ens försöka förklara hur rörigt han tyckte det var när jag påpekade att även universitetet ett tag kallades för Göteborg University, för att sedan byta namn, samtidigt som staden valde att kalla sig något annat. Nåja, Gothenburg är ändå mest praktiskt. Exempelvis om man flyger dit behöver man ändå beställa en biljett till Gothenburg, och inte Göteborg, eftersom det namnet inte är speciellt gångbart inom flygbranschen. Jag tror med säkerhet min kollega blir lycklig nu när allt heter Gothenburg på officiell engelska. Velandet har slutat! Äntligen! Vad osvenskt det känns på nåt sätt.

Foto från GP.se

I GP läser jag om Grön Ungdoms senaste tilltag för att sätta uppmärksamhet på den globala uppvärmningen genom att klä sig i sommarkläder en novemberdag i Göteborg. Av någon anledning känner jag bara att det här är helt fel sätt att skapa uppmärksamhet eftersom vetenskapen inte håller med om att den klädsel är speciellt rekommendabel ens i november 2089. Av aktionen skulle man kunna tro att november om 80 år är varmt och skönt… men så är inte fallet. Medeltemperaturen för Göteborg ligger strax under 4 grader för november under normalperioden 1961-1990. Om vi antar att temperaturen kommer stiga i november lika mycket som under vintern (nu är förvisso november en höstmånad, och hösten har inte sett en speciell stark uppvärmning då den varit statistiskt insignifikant) och vi samtidigt antar att den kommer stiga lika mycket som för hela Östersjöregionen (vilket inte är troligt eftersom de norra delarna kommer värmas mest) så kan temperaturen stiga mellan 4 till 6 grader. Det betyder att vi i november 2089 i värsta fall kan ha en temperatur på 8 till 10 grader. Det varmaste alternativet är något varmare än en normal oktobermånad och det kallare exemplet är inte långt från vad oktober var i år… Inget av dessa två alternativ lockar till kortärmat på stan. Själv plockade jag fram vinterjackan extra tidigt i år. Skall man fästa uppmärksamhet på global uppvärmning, och speciellt hur det påverkar oss regionalt, så bör man kanske vara lite mer ärlig och göra det mer trovärdigt. Ingetdera uppnåddes igår.

Slutklämmen i GPs artikel är jag dock mycket tveksam till. Även om de, med rätta, framhäver att stormstatistiken faktiskt inte förändrats sedan pålitliga mätningar började, skjuter de in att de minsann kan göra det i framtiden. Där håller jag bestämt inte med. Det finns flera artiklar som indikerar att stormbältena skulle kunna förskjutas norrut över tid, men någon sådan förändringar har inte skett. I vissa globala klimatmodeller kan man tyda en svag tendens till smått ökande till antalet stormar i Sverige, medan det i regionala modeller snarare är högst osäkert. Det har inte vetenskapligt fastslagits någon tydlig bild för hur stormfrekvensen eller stormintensiteten kommer förändras för Sveriges del fram till år 2100. Några modeller indikerar en viss ökning, andra en viss minskning, andra ingen ändring alls. Osäkerheten för framtida stormar i Sverige är alltså lika stor, eller större, än utfallet från modellerna. Det tycker jag räcker alldeles utmärkt som konklusion, och tar starkt avstånd från att journalister spekulerar i så osäkra data.

Källa:

• Vi kan inte sitta och vänta, GP 2/2-09
• Göteborg rätt tåligt för extremt väder enligt ny rapport, VårtGöteborg.se

Läs mer:

• New insights into North European and North Atlantic surface pressure variability, storminess, and related climatic change since 1830, Journal of Climate

Intressant? Läs mer om stormar, vattenstånd, klimat, göteborg.