Jag ser det som ett absolut sundhetstecken att dessa icke vetenskapliga referenser på centrala frågor blir ifrågasatta. Det visar tydligt var bristen i vetenskaplig förståelse ligger. Hade förståelsen varit hög hade det nämligen funnits en fin peer-reviewad källa på rätt plats. Det är aldrig fel att ifrågasätta, speciellt inte vetenskap. Vetenskap skall man alltid förhålla sig kritisk till och jag gillar inte det eviga tuggandet och grovt misshandlade och sedermera urvattnade ordet konsensus i parti och minut. För en forskare finns det inget som är konsensus, alla har rätt till skiljda åsikter oavsett hur corny de må vara, så länge man har belägg för dem. Jag kan tycka att man har lite väl snäv tolerans ibland när det gäller klimatfrågor och varje ifrågasättande uppfattas som frän kritik eller hädelse. Så är inte fallet, tvärtom. Vetenskap är till för att ifrågasättas, annars blir det bara religion av det hela. Att man nu hittat flera felaktigheter i IPCC är bra. Nu kan organisationen lära sig av sina misstag och rätta till det inför den femte rapporten som skall komma 2014. Förhoppningsvis har man tills dess funnit bra och seriösa källor till alla de påståenden som blivit kritiserade.

Det verkar dock inte som om Naturskyddsföreningen riktigt håller med, eller i vart fall försöker blanda bort korten med ett svepskäl av typen “allt annat är ju bra”. Det är uppfattningen jag får när jag läser en nyhet från Ekot idag. Nej, vad som skett är verkligen inte bra, det är rent av ohederligt. Misstag händer, det erkänner jag, men de skall rättas till omedelbart de uppdagas. I de här fallen som kommit fram på det senaste känns det mindre som ett misstag och mer som av vilje. En organisation av IPCCs storlek och mandat borde ha enormt mycket bättre koll på vad det är för typ av litteratur som refereras till. Är kajaktidningen Paddling en lika bra källa om ökande ytvattentemperaturer eller förändringar i isläget som en bergsklättrartidskrift är om försvinnande glaciärer? Och varför är en rapport från Världsnaturfonden om smältande glaciärer i Himalaya bättre och mer pålitlig än en rapport om vargjakten från Jägarförbundet? Det jag ställer mig frågande till är vad Naturskyddsföreningen anser om IPCCs trovärdigthet om just smältande glaciärer när en del referenser visat sig vara rena struntet (ta inte illa upp alla studenter, era rapporter är nyttiga och bra, men först om de håller för publicering i en riktig vetenskaplig tidskrift DÅ är det något för IPCC). Bara för att resten av rapporten kanske är vetenskapligt hederlig (det vet jag inte, men jag kan ju hoppas att de åtminstone försökt) och skriven av några tusen människor betyder det inte att även glaciärdelen per automatik är okej även om man visat att källorna där är bristfälliga – även om den “allmänna slutsatsen” inte påverkas. Mycket märkligt. Jag tycker nog att Naturskyddsföreningen borde ha lite mer pondus än så och våga kritisera IPCC för vad de gjort. Det borde ligga även i deras intresse. Trots allt, det är sunt att ifrågasätta vetenskapliga förhållningssätt, något betydligt fler borde lära sig.

Glaciers in the Himalaya are receding faster than in any other part of the world (see Table 10.9) and, if the present rate continues, the likelihood of them disappearing by the year 2035 and perhaps sooner is very high if the Earth keeps warming at the current rate. Its total area will likely shrink from the present 500,000 to 100,000 km² by the year 2035 (WWF, 2005).

Notera att året för bortsmältning är 2035 och att källan är Världsnaturfonden. Eftersom jag inte själv arbetar, eller har arbetat, med glaciärer har jag heller inte läst det här stycket förut. Dock reagerar jag ganska starkt på två saker. Låt oss ta dem var och en för sig.

Det första jag reagerar på är årtalet 2035. Det låter väldigt ofysikaliskt att glaciärerna skall ha smält bort på så kort tid. Det borde bli en enorm skum värmeobalans för att detta skall uppnås med de mängder is som behöver smältas. Nu visar det sig också att detta var tämligen taget ur luften. Vad det handlade om var egentligen en gissning, som sedan förmodligen visade sig vara orealistisk. Men då hade redan en populärvetenskaplig artikel blivit använd i en rapport från Världsnaturfonden, som sedan citerades av IPCC. Bara här finns det stark anledning att bli helt konfunderad om man önskar att IPCC skall vara en organisation som sammanställer och förmedlar senaste kunskapen inom ämnet. Jag förstår inte varför ingen glaciolog har reagerat på det här förut, det är ändå 3 år sedan rapporten utkom. Någon borde väl ha sett detta innan, eller blev kapitlet aldrig läst av någon innan rapporten kom ut? Och om det blev det, vem var det som faktagranskade? Om det var andra glaciologer, tyckte de verkligen att 2035 lät som en rimlig tidsrymd?

Det andra jag reagerar över är källan. Varför väljer man av allt att citera Världsnaturfonden? De är knappast vad jag skulle välja som förstahandsval som källa för senaste glaciärforskningen. Och varför citeras en rapport från Värdlsnaturfonden? Vad har egentligen grå litteratur i IPCCs sammanställningar att göra? Där bör endast äkta peer-reviewad litteratur ingå, och speciellt när det gäller sådana här viktiga frågor. Jag kan föreställa mig att det finns en hel ocean med litteratur i just det här ämnet. Huruvida det finns uppskattningar på avsmältningstakten kan jag inte svara på, men det bör knappast vara Världsnaturfonden som skall svara på den frågan.

Nog för att klimatförändringarna kan ge problem i Himalaya och den indiska subkontinenten, men det är allvarligt när rena fantasier tas som fakta. Så skall inte arbetet med att lösa klimatologiska problem skötas. Att IPCC kan göra felaktiga sammanställningar ibland går ju att leva med, vetenskap är i kontinuerlig utveckling, men att göra det utifrån hittepå är så mycket värre.