Video med “Hennes djuphet” Sylvia Earle
Sylvia Earle, som går under smeknamnet her deepness, är en oceanograf som haft stort inflytande på vår syn på havet. År 2009 vann hon ett pris från TED och höll en väldigt inspirerande föreläsning. Detta skulle bli startskottet för den organisation, som hon grundade, i strävan efter att skydda allt större områden i havet. Se, lyssna och låt dig inspireras.
Därför kunde Berit inte syresätta Östersjön
Vår stormande vän Berit är nu på väg österut och lämnar ett spår av skador och kaos efter sig. De senaste dagarna har jag hört många spekulationer om att stormen skulle kunna hjälpa till att syresätta Östersjön. Det hade varit väldigt bra om så var fallet eftersom de döda bottnarnas utbredning bara ökar för varje år. Tyvärr måste jag agera glädjedödare. Östersjön kan inte räddas av Berit, Gudrun, Per eller vad stormen än har för namn. Det är helt enkelt inte ...
Finns det en fysikalisk förklaring till israeliternas uttåg ur Egypten?
Från Bibeln känner de flesta av oss till berättelsen om hur Mose tog sitt folk ut ur Egypten. En av de sekvenser som för de flesta etsat sig fast allra starkast är hur han delade havet, skapade en torr väg att gå på, och sedan lät havet åter falla tillbaka på de efterföljande egyptierna. Berättelsen har fått mångas fantasi att spinna och mångas hjärnaktivitet på högvarv. Var skedde det? Hur gick det egentligen till? Är det bara en saga? Finns ...
Ekot förvränger forskningsresultat om smältande is
Ekot rapporterade häromdagen om att vissa grönländska ismassor smälter på grund av varmare vattentemperaturer. Dessvärre har jag inte hunnit läsa själva artikeln som ligger till grund, men att vattnet blir varmare kan antingen bero på förändringar i strömförhållanden (förändringar av strömmens lokation och/eller ökad volymtransport) eller att vattnet värmts upp på plats. Jag kan tippa på att det snarare handlar om det förstnämnda och att det inte går att koppla det direkt till klimatförändringar då datamängden är liten. Ekot tolkar ...
Vill du hjälpa Östersjön?
Att Östersjön lider av svår syrebrist har knappast undgått någon. Det är ett stort problem att djupvattnet inte kan syresättas ordentligt, vilket dels skapar enorma områden döda bottnar och frigör fosfor som senare ger extra bränsle till somrarnas algblomningar. När bottensedimenten ligger i syrefattig miljö läcker inlagrad fosfor ut i vattnet. Skulle sedimenten istället vara syresatta verkar det enligt mätningar vara så att en betydlig mindre mängd fosfor kan läcka ut då det istället binds fast. I ett av de ...
Är vattenkraft ett problem för Östersjön?
Att Östersjön har problem med omfattande bottendöd och syrefria vattenvolymer är något vi alla känner till. Bristen på syre gör att sedimenten läcker fosfor, vilket tas upp i den biologiska produktionen, vilket i sin tur sjunker till botten och där det slutligen bryts ner i en syreförbrukande process. En ond cirkel skulle man kunna kalla detta. Bristen på syre har förvärrats över de senaste åren då flera långa stagnationsperioder inträffat i Östersjön. En stagnationsperiod är en period då stora inflöden ...
Döda Havet sjunker undan
Krympande sjöar är ofta starkt associerade med klimatförändringar. Döda Havet, med en salthalt på 350 (jämför världshavens 35 saltenheter), är ett exempel där klimatförändringar dock inte spelar någon större roll för havsytans nivå. Här är det istället andra mänskliga faktorer, nämligen högt uttag av vatten från Jordanfloden som spelar roll. Hastigheten som vattnet sjunkt undan har varierat över tid. Mellan 1930-talet och slutet av 1970-talet sjönk Döda Havets vattenyta i snitt 20 centimeter om året. Sedan slutet av 1970-talet har ...
Haven syrefattiga i 100 000 år
Enligt en ny rapport finns det tecken på att haven påverkas mycket långsiktigt under högre temperaturer. Genom att använda en lågupplöst, lågkomplexitetsmodell, speciellt utvecklad för att klara långa tidsperspektiv, har danska forskare indikerat att verkan av en varmare värld kan leda till fler syrefattiga områden i världshavet. Och att det dessutom kommer att påverka för 100 000 år framöver. Framförallt kan inte lika mycket syre lösas i varmare vatten, vilket medverkar till mindre syretransport till djupare vatten. Syrehalten i världshaven ...
Mänsklig syresättning av Östersjön
Östersjön är känt för att lida av kronisk syrebrist. Inte nog med att vårt innanhav lider av det under rent naturliga omständigheter, den mänskliga faktorn har dessutom förvärrat tillståndet. Mängder med fosfor kommer varje år ut från land till Östersjön. Här kan cyanobakterier (eller blågröna alger som man också kaller dem) leva gott på fosfortillskottet, eftersom fosfor är begränsande i Östersjön. Den andra närsalten, kväve, tar cyanobakterierna från atmosfären istället. Stora algblomningar bildas under sommaren, vilka ebbar ut då fosforhalten ...
Haven viktigare än atmosfären?
När vi diskuterar klimatförändringar är det främst de landbaserade effekterna som belyses; mer torka, översvämningar, stigande lufttemperaturer, förändrade ekosystem, retirerande glaciärer, stormfrekvenser och så vidare. Det är inget konstigt med det, och högst relevant, ty dessa saker är vad som påverkar oss människor i det vardagliga livet. Vi lever våra liv på den fasta marken, och är kontinuerligt omslutna av den gasformiga atmosfären. Med det sagt vill jag i det här inlägget ge en kort överblick över en viktig aspekt som ...