Akut behov av nya forskningsfartyg
Sedan asbest hittades ombord forskningsfartyget Argos för ungefär ett år sedan, har det svenska utsjöprogrammet fått hyra in sig på kustbevakningens båtar. Nu har de meddelat att de bara kan fortsätta med det i ytterligare två månader, därefter måste en ny lösning hittas eftersom de behöver fartygen för egen verksamhet. Det är en riktig allvarlig situation. Utan fartyg för utomskärsarbete blir det svårt för Sverige att fortsätta övervaka sina kuster. En tredjedel av Sveriges yta är under vatten, om vi ...
Att ge liv till en fjord
I tusentals år har Byfjordens djupvatten varit syrefritt. Ingen fisk, ingen räka, inga kräftor, inga växter, ingenting har kunnat leva under 15 meters djup. Fjorden, som ligger utanför Uddevalla, är cirka 50 meter djup och är ett av många exempel i den svenska skärgården där syrebrist härskar, precis som i Östersjön. Den stora skillnaden med fjordarna på västkusten är att de på grund av dåligt vattenutbyte i mycket större utsträckning är naturligt syrefria. I de flesta havsområden bildas nervgiftet svavelväte ...
Östersjön – en parentes i jordens historia
En genomsnittlig västeuropé lever ungefär 80 år. Ur ett samhällsperspektiv är det väldigt långt. Många och enorma förändringar hinner inträffa under några få årtionden. De senaste 100 åren har verkligen visat hur snabbt förändringar kan gå. Ändå är 80 år ingenting ur naturens perspektiv. Naturen är långsamt och kräver betydligt längre tid på sig för att förändras. Östersjön tar de flesta av oss för givet som en permanent liten balja på Sveriges östkust. Så är det inte. Sällan tänker gemene ...
Fler syrefria bottnar i Östersjön
Jag skrev ett inlägg i början av november om hur Östersjöns syrebrist tilltar. SMHI har nu kommit med sin årliga summering av tillståndet, och det visar sig inte ha skett några egentliga förbättringar. Även om totala arean, som lider av någon form av syrebrist, är ungefär lika stor i år som förra året har andelen syrefria bottnar ökat. Det råder fortsatt syrebrist på nästan 30% av Östersjöns bottnar. Halva denna yta lider av akut syrebrist. Där finns inget syre kvar ...
Maskinvasion i våra vatten
En ny maskart har invaderat våra vatten. Masken, Marenzelleria sp., kommer ursprungligen från USAs östkust, men har lyckats ta sig över Atlanten i fartygs barlastvatten. Intressant nog har två underarter av samma mask etablerat sig. En i Östersjön, Marenzelleria neglecta, och en i de saltare vattnen i väster, Marenzelleria viridis. Trots att de är samma typ av mask har de helt olika inverkan på systemen. Östersjöns bottnar är, som du säkert känner till, inte i det bästa tillståndet. Syrebristen breder ...
Därför kunde Berit inte syresätta Östersjön
Vår stormande vän Berit är nu på väg österut och lämnar ett spår av skador och kaos efter sig. De senaste dagarna har jag hört många spekulationer om att stormen skulle kunna hjälpa till att syresätta Östersjön. Det hade varit väldigt bra om så var fallet eftersom de döda bottnarnas utbredning bara ökar för varje år. Tyvärr måste jag agera glädjedödare. Östersjön kan inte räddas av Berit, Gudrun, Per eller vad stormen än har för namn. Det är helt enkelt inte ...
Kammaneten inget hot mot östersjötorsken
Den fruktade amerikanska kammaneten har de senaste åren etablerat sig längs de svenska kusterna. Maneten är glupsk och äter det mesta som kommer i dess väg samtidigt som den förökar sig snabbt. Det har skapat rädsla för att maneten, som kom via fartygs barlastvatten, skall förstöra det unika ekosystem som Östersjön är känt för. Framförallt har man ansett att det känsliga torskbeståndet är i fara. Fruktan för Östersjöns ekosystem kommer från erfarenheterna man fick när maneten dök upp i Svarta ...
Östersjön mår riktigt dåligt
Att Östersjön mår dåligt är ingen nyhet, men de senaste mätningarna från SMHIs månatliga mätprogram visar att vårt innanhav blir allt sämre. Alla stationer innanför Bornholm är syrefria på bottnarna. Det är första gången på mycket länge som läget är så allvarligt. Under 2010 års syrgaskartering var hela centrala och södra Östersjön drabbat av syrebrist, där ungefär hälften av ytan var syrefri. Sedan dess verkar inget nytt vatten ha runnit in. Läget har därför förvärrats ytterligare. På djup större än ...
Sämre kustvatten i Östersjön
Syrebrist är ett växande problem i många havsområden, framförallt i förbindelse med intensiv bebyggelse. Östersjön är ett klassiskt exempel där övergödning och dåligt vattenutbyte tillsammans håller på att ta död på stora djupvattenområden. Döda bottnar och stora algblomningar är konsekvensen, något de flesta längs svenska östkusten får känna av varje sommar. Alla länder runt Östersjön mäter vattenkvalitén. I Sverige görs detta för det mesta en gång i månaden, såväl i kustvattnet som ute i öppna havet. Dessa data har använts ...
Måttlig risk för algblomning i sommar
Enligt SYKE, Finlands Miljöcentral, är det måttlig risk för algblomning i Östersjön i sommar. Störst risk för blomningar är det i Finska viken. Övriga Östersjön kan förvänta sig algansamlingar i likhet med 2010 och 2009, som såg lindriga algblomningar. Denna karta visar områden med olika algblomningsrisker.