Måttlig risk för algblomning i sommar
Enligt SYKE, Finlands Miljöcentral, är det måttlig risk för algblomning i Östersjön i sommar. Störst risk för blomningar är det i Finska viken. Övriga Östersjön kan förvänta sig algansamlingar i likhet med 2010 och 2009, som såg lindriga algblomningar. Denna karta visar områden med olika algblomningsrisker.
Giftigare alger i framtidens Östersjö?
Det har spekulerats i att algblomningarna i Östersjön kommer bli giftigare i framtiden. Antagandet bygger på att klimatförändringarna gör Östersjön sötare då mer regn leder till ökad grad av utspädning. Jag vill lägga in en brasklapp här; det är inte alls säkert att Östersjön blir sötare i framtiden. På kort sikt har Östersjön blivit något sötare, men det verkar vara inom gränser för vad Östersjön rör sig inom av rent naturliga skäl. Utsötning av vattenkolumnen har skett två gånger de ...
Månadskrönika om Östersjöns framtida havsis
Denna månad “gästspelar” jag som månadens krönikör hos Havsmiljöinstitutet. Där har jag skrivit månadskrönikan “Backspegeln skvallrar om Östersjöns framtida isvintrar“. Läs den gärna.
Salta Östersjön
Musslor är inte bara bra vattenfiltrerare eller en god måltid, de kan också berätta en del om hur havsmiljön i Östersjön utvecklats över tid. När musslorna lever i en viss salthalt lagras denna information in i skalen genom förhållandet mellan olika strontiumisotoper. Det har hjälpt några svenska forskare att undersöka hur Östersjöns salthalt varierat över 10000 år. Landhöjningen har grundat upp de danska sunden över tid, vilket gjort att allt mindre saltvatten kan ta sig in i Östersjön. Idag är ...
Årets isvinter blev svår – maximala isutbredningen nådd!
Skall man tro den finska istjänsten har maximala isutbredningen i Östersjön nu nåtts. Den 25 februari täckte isen en area motsvarande 315000 kvadratkilometer. Det motsvarar tre fjärdedelar av Östersjön, inklusive Kattegatt och Skagerrak. Så mycket is har inte funnits i Östersjön sedan den kalla vintern 1987. Följer man de traditionella isklasserna, som den finska istjänsten använder sig av, är årets vinter en svår isvinter. Gränsen för normal och svår går vid 271000 kvadratkilometer is. De senaste dagarna har vinden vänts ...
Isen växer så det knakar
Jag kom på mig själv att jag faktiskt inte skrivit något om isläget i Östersjön hittills i år. Det betyder ju inte att det inte är intressant. Tvärtom är det faktiskt jätteintressant. Vi hade en ordentlig tillväxt i isen under början av vintern och januari. Till och med issäsongen startade tidigare än normalt och Bottenviken var islagd redan vid jul. Normalt brukar inte Bottenviken vara tillfrusen förrän i mitten av januari eller så. Just denna yta är lite magisk att ...
Östersjöns syrebrist kvarstår
Det skedde inget inflöde i år heller alltså. SMHIs årliga höstkartering av syreförhållandena i Östersjön visar att mängden giftigt svavelväte ökat sedan förra året och att knappt 20% av Egentliga Östersjöns bottnar är täckta av syrefritt vatten. Samma arealer har uppmätts 2005 och 2007, men årets kartering visar att volymen påverkad av syrebrist är den största sedan 1960. Gränsen för syrebrist går vid cirka 2 ml syre per liter vatten. Under denna mängd blir vattnet hypoxiskt, det vill säga syrefattigt. ...
Fiskarna blir allt mindre
Torskbestånden i de svenska farvattnen är inte i de bästa tillstånden för tillfället, även om en viss liten ökning av antalet kan skönjas. Årets kampanj från Havsmiljöinstitutet försöker synliggöra hur det storskaliga fisket påverkat bland annat torskbeståndet. De upptrålade fiskarnas vikt i Västerhavet över de senaste 40 åren halverats samtidigt som fångsterna minskat till en tjugondel. För några år sedan blev det också uppmärksammat att fiskarna i havet krymper. I en annan del av spektrat nås vi nu av att ...
Förbättrade havsmodeller kartlägger Östersjöns biogeokemi
För ett år sedan försvarade jag min avhandling om Östersjön klimatsystem över långa tidsskalor. Nu var det dags för min kollega, Erik, att försvara sin. Han har använt samma numeriska modell för Östersjön som jag, men i motsats till mig har Erik studerat biogeokemin. Det har inneburit en hel del kodskrivande och utvecklande av matematiska formuleringar av syre, näringsämnen och plankton. På så sätt har Erik drivit fram modellen flera steg och versioner över den jag använt. Jättekul och superbra! ...
Hur gick det med årets algblomning?
Tidigare i år var nyheterna stora1 om att årets algblomning skulle bli kraftig i Östersjön och politikerna gick ut och varnade allt de kunde. Och visst blev det en blomning, som alla år. Den blev dock inte riktigt så stor eller kraftig som man förvarnat om. De senaste siffrorna tyder på att det inte blev så farligt som förväntat. Framförallt fick blomningen fart under de varma veckorna under första delen av juli, men avtog sedan ganska omgående när värmen drog bort ...