Jag väljer att utgå från hur amerikanska vädertjänsten, NOAA, i sina experimentella prognoser föreställer sig att vintern kommer bli (den europeiska motsvarigheten har inte lyckats förutsäga de senaste årens vintrar). De kör modellerna varje dag med olika begynnelsevillkor så att utfallet varje dag ändras utifrån senaste vädret. Det gör att man lättare kan följa med i förändringar och att tillförlitligheten rent teoretiskt ökar ju närmre en säsong man kommer. Det behöver dock inte nödvändigtvis vara så.

Vintern 2012 ser ut att bli normal. En viss tendens finns till kallare än normala temperaturer i Östeuropa, vilket tyder på ett starkt ryskt högtryck. Det är normalt. Men beroende på hur starkt det högtrycket växer sig ökar risken för inbrytande kyla över Skandinaviska halvön. Några gånger per vinter sker det under korta perioder, men om högtrycket blir riktigt starkt, som vintrarna 2011 och 2010, kan kyla etablera sig över Sverige under en längre tid. Enligt de senaste körningarna är risken större för högtrycksbetonat väder mot slutet av vintern, alltså i februari, än i början.

Hur snömängderna kommer bli är enormt svårt att gissa. Det beror helt på lufttemperaturen framöver, och den är som sagt mycket osäker. Däremot har hösten varit ganska mild för årstiden. Haven är därför fortfarande ganska varma och avger en hel del ånga. Kommer det en köldfront in över området kan det därför falla mer snö än om temperaturen i haven hade varit lägre. Utifrån det perspektivet skulle vi kunna få en del snö, men det kräver framförallt kyla som vi inte vet om den kommer.

Planera inga aktiviteter eller annat efter några prognoser. Längst tillförlitligheten i väderprognoser är på sin höjd 10 dagar, därefter är det bara tecken, tendenser och gissningar. Så även ovan.

När modellerna körs används initalvillkor. I figuren har tre olika initialvillkor från tre olika datumperioder använts, vilket alla tre indikerar en kall kommande vinter.

Kom dock ihåg att det fortfarande är ett halvår kvar innan vintern börjar. Modellerna kan hinna att ändra uppfattning många gånger innan dess.

Så varför ens skriva om något som är totalt omöjligt att veta redan nu? Tja, mest för att behaga er. Jag ser i min statistik att många redan börjat googla efter vintern 2012. Så varför inte ge er den information som finns redan nu? Och hoppas att ni lär er att avhålla er från långtidsprognoser tills vi i vart fall är någon månad ifrån säsongens start – om ens det är tillräckligt nära (vi har ju flera gånger haft tillfället då vinterprognosen visat en sak, men blivit något helt annat).

Prognos för vintern 2012. Inga större avvikelser från det normala.

Några av de just nu mest välbesökta inläggen på denna blogg handlar om att spå väder. Framförallt verkar folk i allmänhet vara besatta av att hitta information om hur vintern kommer att utveckla sig. Jag har redan klargjort att de modeller som finns att tillgå visar på stor spridning. För att uttrycka det milt och samtidigt använda ett tämligen urvattnat ord kan jag slå fast att det inte finns någon konsensus om hur nuvarande vinter kommer utveckla sig. Förslagen varierar från mildare till kallare än normalt. Välj själv vad du tror, men bygg inte ditt beslut på den kalla period vi har nu. Sambandet mellan kyla några dagar i början av vintern och hela vinterns (alltså tre månader) medeltemperatur är låg.

Jag hoppas att det inte finns några som använder säsongsprognoser för att planera semestrarna, men jag tror mina förhoppningar är förgäves. Med en säsongsprognos som underlag fattar man dessvärre ofta felaktiga beslut. Varför? Brittiska MetOffice skrev i mars:

Although long range forecasts are vital in some parts of the world, and can be useful for some specialists, such as insurers and energy traders, we know that they are of limited use to the public – for example they are not something that could be used to plan a holiday.

Och MetOffice borde veta. De hade under flera år levererat säsongsprognoser, och i de flesta av fallen haft helt fel på magnitud på både temperatur och nederbörd. I över en tredjedel av fallen hade de dessutom fel på tecknet (alltså motsatt vad utfallet blev). Förra vinter (alltså vintern 2010) förutspådes blir mildare än normalt. En sådan prognos skulle kunna vara ganska trivial med hänsyn till senaste årens milda vintrar. Men förra årets vinter  slutade kallare än normalt och extremt snörik i Storbritannien, precis som i Skandinavien. Det var droppen för MetOffice, som då beslutade att lägga säsongsprognosmakeriet på hyllan. Istället ägnar de sig numera åt månadsförutsägelser, vilket borde ha något bättre träffsäkerhet.

I Sverige gör SMHI inga säsongsprognoser utan håller sig till tiotalet dagar, men både Danmarks och Norges motsvarigheter publicerar prognoser baserade på den europeiska vädertjänstens, ECMWF, data. Norska Met.no förutspådde exempelvis att den gångna hösten skulle vara någon grad varmare än normalt. Det höll inte alls i byrätten när prognosen jämfördes med verklighetens utfall. I stora delar av Norge låg temperaturen under det normala, och i de sydligaste delarna var det till och med två grader kallare än normalt. En skillnad på 2,5 till 3 grader från prognosen, med helt fel tecken!

Så nej, det finns i princip inget värde i säsongsprognoser för dig som är privatperson. De bör endast betraktas som en form av kuriosa. Sällan har prognoserna rätt, och om de väl har rätt så är sannolikheten för deras träffsäkerhet nästan mindre än slumpen.

Index för den nordatlantiska oscillationen för vintrarna mellan 1950 och 2010. Blå (röda) staplar visar negativ (positiv) fas, vilket är tätt förbundet med kalla (milda) vintrar. Data finns att ladda ner här.

NAO, eller den Nordatlantiska oscillationen, verkar vara på allas läppar denna morgon. Detta fenomen, som är välkänt inom klimatologin, kanske nu fått en större spridning till allmänheten. Det är en artikel i Sydsvenskan som fått stor spridning i flera medier idag. Negativ NAO, som ger kallt väder under vintern hos oss, är just nu ganska stark. Enligt amerikanska vädertjänsten kan dock styrkan på oscillationen avta något under början av december. Om det är en tillfällig försvagning återstår att se, men det kommer avgöra resten av vinterns framskridande.

De senaste väderprognoserna, från både danska DMI (de bild nedan) och norska Met.no, tyder på kraftigt varmare än normal vinter. Enligt båda dessa instituts kartor, som baseras på samma grunddata, kommer Sverige få en vinter som är 1-3 grader varmare än normalt. Ingen vargavinter isåfall. Men vi skall också komma ihåg att samma institut förra året ansåg att vintern skulle bli någon grad varmare än normalt. Det var också på grund av förra vinterns felprognosticering av den brittiska vädertjänsten, MetOffice, som de slutade med säsongsprognoser – åtminstone tills de har tillit till sina modeller igen.

Vinterprognos från danska DMI för vintern 2011. Grön och gul färg motsvarar en avvikelse på ungefär 0 till 0,5 grader från normalen. Den rödaste färgen motsvarar en avvikelse på cirka 2 till 2,5 grader från normalen. Se aktuell säsongprognos hos DMI (notera att den uppdateras varje månad).

Amerikanska NOAA lyckades betydligt bättre under förra året. De förutsåg att dåvarande vintern skulle bli smällkall. Hittills i år har de varit ganska ambivalenta för Skandinaviens del, men en trend verkar ligga kvar; det kan bli kallt, åtminstone i december. Från årsskiftet divergerar resultaten en hel del. Används vädret som var tidigare under hösten som begynnelsevillkor blir även januari kall medan kylan avtar under februari. Används vädret från de senaste dagarna istället blir även januari lite mildare, förutom i den sydligaste delen av landet.

Amerikanska NOAA använder vädret från tre olika perioder som begynnelsevillkor när de kör sina modeller. På så sätt kan de kvantifiera en form av osäkerhet i sina modeller. Ovan visas tre olika körningar med tre olika begynnelsevillkor (se ovan bilden vilken period som använts) och hur december, januari och februari kan tänkas att bli. Den senaste versionen är den längst till höger. NOAAs prognos skiljer sig något från den som danskarna och norrmännen använder sig av. Notera att normalperioden i ovanstående modell avser 1981-2006 jämfört med 1961-1990 i de europeiska modellerna. Klicka på bilden för en större version.

I Sydsvenskans artikel nämns också en nypublicerad studie i JGR (Journal of Geophysical Research). Jag föll över den tidigare i veckan via studiens pressmeddelande. Den finns också här i sin helhet (för den som inte prenumererar eller vill köpa finns en PDF-version). Vi har ju tidigare sagt att varmare vintrar, vilket har varit kutym på senare tid, är ett tecken på klimatförändringar. Nu kan vi också säga att kalla vintrar är det. Det finns inte många variationer som kan ske på naturliga vägnar längre. Å andra sidan, det är i princip stört omöjligt att utpeka enskilda vintrar (eller andra säsonger) som bevis på det ena eller det andra. Långa observationsserier på många årtionden behövs för att kunna utröna och upptäcka en förskjutning. Så, frågan är, kommer vi få fler och kalla vintrar framöver eller blir de bara varmare så sakteliga. Eller händer ingenting? Kanske kommer medelvärdet ligga still om det nu blir både kallt och varmt på samma gång. Fantastiskt.

Än så länge finns få officiella vinterprognoser för Europa, men det är intressant att följa utvecklingen från amerikanska NOAAs prognosverktyg. Förra vintern, alltså vintern 2010, var det dessa som prickade in rätt gällande en kallare än normal vinter i stora delar av Europa samtidigt som européernas egna prognoser slog ganska fel.

Eftersom amerikanernas modeller uppdateras dagligen med nya drivdata kan man undersöka stabiliteten i de prognoser som kommit. Ända sedan augusti har modellerna visat starka tendenser till att den kommande vintern blir kallare än normalt för Europa som helhet. Centrala Europa verkar få riktiga köldknäppar av liknande, eller värre, magnitud som förra vintern. För Skandinavien har det dock svängt vecka till vecka. Majoriteten av tiden har prognosen för Skandinavien lutat åt kallare än normalt, men ganska ofta visas normala temperaturer.

Det verkar alltså ganska osäkert om det svenska vintervädret, men det bör i vart fall inte bli speciellt mycket mildare än normalt. Sannolikheten tyder snarare på kallare än normalt. För oss som gillar is på Östersjön är det ju fantastiskt om det blir så! Det ryska högtrycket ser ut att växa sig starkt i vinter, vilket kan tyda på åtminstone frekventa utbrott av polarluft i Skandinavien. Undersöker man dessutom vinterns prognostiserade nederbördsmönster verkar det som starka tendenser till mindre nederbörd än normalt, ytterligare ett tecken på att det kontinentala vädermönstret (kylig luft från öst) kan gro sig starkare och vinna mark från det maritima vädermönstret (mild och fuktigt från väst).

Personligen har jag inget emot varken en kall eller mild vintern, båda har sina fördelar. Men visst är det trevligt med ordentlig kyla och ett snötäcke runt jul och nyår.

Förra året var prognosen från amerikanerna mest träffsäker då den indikerade mycket kalla förhållanden över Ryssland, och kallare än normalt över västeuropa. De europeiska modellerna däremot gjorde en total pudel och förutspådde att det skulle bli varmare än normalt. Likadant verkar prognosen vara inför perioden september till november där amerikanerna förutspår lite kallare än normalt medan de europeiska motsvarigheterna gissar på över det normala i temperatur (kom dock ihåg att det skiljer mot vilken normalperiod man jämför med). Kanske var det tillfälligt, vi får ju se hur det blir i år, men just nu verkar tecknen vara att vintern blir kall… igen.

Prognos för vintern 2011 där modellerna använt senaste initialvillkoren.

Algblomningsprognos för sommaren 2010. Karta från finska SYKE.

Finska miljöcentralen, SYKE, har presenterat sin algblomningsprognos för sommaren. Som vanligt är risken låg för blomningar norr om Åland, och ganska normalt i centrala Östersjön. I Finska viken och sydligaste Östersjön är däremot risken förhöjd för blomningar av de blågröna algerna i sommar. För hela Östersjön är risken för blomningar dock lägre än förra året.

Algblomningar sker i Östersjön varje år och väderleken är en viktig komponent. Varma och stilla somrar är generellt värre när det kommer till mängden alger. Kalla och blåsiga somrar ser till att de blågröna algerna inte kan växa till sig lika mycket samt sprider dem mer jämnt i vattenkolumnen.

Dagliga uppdateringar kring algsituationen kan man hitta via SMHIs hemsida.

Isläggningen för de fyra veckorna, enligt nuvarande prognos, kan ses i större version om man klickar på bilden här till vänster.