Havet 2009. Klicka på bilden för att komma till dess hemsida.

Årets nationella rapport om miljötillståndet i våra hav har kommit. Den finns att ladda ner/beställa via havsportalen havet.nu. Jag rekommenderar varmt att läsa denna rapport om man vill ha en liten statusuppdatering på hur våra hav mår, hur de har varit och vad vi kan förvänta oss. Rapporten ges ut av Naturvårdsverket och Havsmiljöinstitutet. I år är det tredje gången denna rapport utkommer.

Tidigare rapporter finns också att ladda ner; 2008 och 2007. Själv deltog jag i skrivandet av ett kapitel i 2007 års rapport. Min text kan du ladda ner här.

Åter till KVA. Visst, det finns alltid formuleringar som jag kanske inte hade valt att göra (modelltillförlitlighet saknar jag ett uttalande om), men i det stora hela så är alltså uttalandet välformulerat och hänsynsfullt. Jag saknar dock ett mer regionalt eller europeiskt perspektiv i uttalandet eftersom det faktiskt är just det som vi behöver få veta mer om (exempelvis att varmare klimat förmodligen medför färre stormar i nordeuropa). Å andra sidan är uttalandet snarare generellt än områdesspecifikt, så då får väl det stryka på foten.

Jag gillar starkt att man faktiskt framhäver problematiken med att mycket av den ekonomiska skada som väderhändelser orsakat snarare är ökad exponering (exempelvis dumdristig planering, se New Orleans som exempel) snarare än mer extremväder. Det är en punkt som sällan kommer fram trots att den är högst intressant. Normalfallet är ju att väderskador rutinmässigt klassas som en form av klimatförändring trots att det sällan är fallet – åtminstone i media.

En sista punkt som jag vill tycka till om är deras uppmuntring att satsa på forskning på områden där det kan finnas en potentiell klimateffekt. Ett exempel som de själva tar upp är solens inverkan och kosmisk strålning. Dessa två är en het potatis som många vill sopa under mattan eller förklara som “döda” forskningsområden. Personligen tycker jag inte man skall avfärda dessa även om jag ännu inte sett några jättestarka bevis för dem. Vår kunskap är dock så låg på dessa områden så vi måste helt enkelt undersöka dem innan de avskrivs helt. Det är vår plikt.
 
Sist men inte minst vill jag nog avsluta med ett direkt citat som är väldigt viktigt. Det visar en del av problematiken med modellers framtidsprojektioner och deras tillförlitlighet. Det vore nog ytterst bra med en diskussion kring detta eftersom det är så viktigt för oss att veta, men som vi inte har något svar för. Så, för att inte övertolka en projektion som verklighet skall vi snarare se dem som en potentiell möjlig framtid som eventuellt skulle kunna inträffa under vissa omständigheter förutsatt att vår kunskap är korrekt. 

Regrettably, we are not yet in a position to determine with any precision what is going to happen. For the time being we cannot rule out that there are hitherto overlooked anthropogenic effects on the climate system, with consequences which either reduce or enhance the influence of increased concentrations of greenhouse gases.

Intressant? Läs mer om klimat, kva, vetenskap.

Syrebristen i Östersjön har aldrig varit större än nu. Men det är inte en effekt av klimatförändringen, utan av ökade utsläpp av näringsämnen och gödsel. Det visar forskare vid Göteborgs universitet som kartlagt Östersjöns havsklimat sedan 1500-talet.

I Östersjöns avrinningsområde bor det 85 miljoner människor. Folkmängden gör stora mänskiga avtryck i Östersjöns havsmiljö. Det visar forskaren Daniel Hansson vid Institutionen för geovetenskaper, som med hjälp av nya metoder kartlagt Östersjöns havsklimat från 1500-talet och framåt.

I sin avhandling konstaterar Daniel Hansson att syrebristen och utbredningen av döda havsbottnar i Östersjön i allt väsentligt beror på mänsklig aktivitet.
– Klimatförändringarna har hittills endast haft en försumbar effekt på syresituationen i Östersjön. Den främsta orsaken till syrebristen och de stora döda bottnarna är att utsläppen från jordbruk och orenat avloppsvatten ökade kraftigt, inte minst i samband med en ökad användning av konstgödsel i mitten av 1900-talet, säger Daniel Hansson.

Genom att kombinera nya metoder för att rekonstruera historiskt klimat och moderna datormodeller har Daniel Hansson i detalj kunnat undersöka förändringar i vattentemperatur, isutbredning, flodtillförsel, salthalt och syrekoncentrationer i Östersjön under 500 år.

Studierna visar tydligt att syresituationen idag inte kan jämföras med någon annan period sedan 1500-talet, och att dagens förhöjda vattentemperatur och begränsade isutbredning liknar situationer som inträffat bara två gånger tidigare.
– Men om trenden med fortsatt uppvärmning håller i sig kan vi snart se klimatförändringar utanför de senaste 500 årens variation, säger Daniel Hansson.

Tekniken som använts i avhandlingen ger en mycket hög tidsupplösning. Till exempel har Daniel Hansson kunnat rekonstruera hur isen växte sig tjock under de skälvande dagarna i januari och februari 1658, då Karl X marscherade med den svenska armén över Lilla och Stora Bält vilket slutade med att Blekinge, Skåne, Halland och Bohuslän tillföll Sverige.

Avhandlingen Ocean climate variability over recent centuries explored by modelling the Baltic Sea försvarades vid en disputation den 25 september.

Kontakt:
Daniel Hansson, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 2878
E-post: daniel.hansson@gvc.gu.se

Uppdatering 13/10: ScienceDaily har nu tagit in det engelska pressmeddelandet.

Intressant? Läs mer om östersjön, forskning, vetenskap, klimat, miljö, havet.

Med både ökande temperaturer och nederbörd, och fler rapporter om översvämningar, känns det som om extremfallen inträffar oftare. Därför bör man ställa sig frågan om antalet extremer med hög vattenföring, och risk för översvämning, har ökat över tid. En färsk rapport från SMHI har tittar närmre på förändring i nederbörd, och bland annat studerat frekvensförändringar i höga flöden. Man fann att frekvensen av höga flöden mellan 1911 och 2007 inte förändrats nämnvärt. Vissa år sticker ut betydligt mer än andra, men förekomsten av höga flöden har inte ökat trots att nederbörden har ökat, se figur. Är man riktigt petnoga ser det ut som att frekvensen av 10-årsflöden minskat svagt. Värt att notera är att tidpunkten på året då höga flöden inträffar inte har förändrats över samma period. 

Så varför hör vi oftare om höga flöden och översvämningar? Precis som jag misstänkte, skriver också rapporten att samhället blivit mer sårbart över tid genom dålig byggplanering. Det har också funnits längre perioder med mindre än normal nederbörd, exempelvis 1970-talet, följt av längre period med mer än normal nederbörd, exempelvis 1980-talet. Det gör samhällsplaneringen extra svår. Dessutom kan medias intresse att rapportera sådana händelser har ökat. Men det kan också vara så att fler översvämningar på senare tid är relaterade till direkt nederbörd än höga flöden, vilket skulle kunna vara troligt eftersom nederbörden ökat. En kombination av faktorerna gör det svårt att utröna varför vi hör om det mer ofta nu än tidigare.

Källa: “Regional analys av klimat, vattentillgång och höga flöden“. SMHI 2008, rapport #110.

Intressant? Läs mer om klimat, nederbörd, översvämning, östersjön.