Akut behov av nya forskningsfartyg
Sedan asbest hittades ombord forskningsfartyget Argos för ungefär ett år sedan, har det svenska utsjöprogrammet fått hyra in sig på kustbevakningens båtar. Nu har de meddelat att de bara kan fortsätta med det i ytterligare två månader, därefter måste en ny lösning hittas eftersom de behöver fartygen för egen verksamhet. Det är en riktig allvarlig situation. Utan fartyg för utomskärsarbete blir det svårt för Sverige att fortsätta övervaka sina kuster. En tredjedel av Sveriges yta är under vatten, om vi ...
Noterar…
… att SMHI fått en ny hemsida. De har lagt ner ett bra jobb och det ser fint ut. Hemsidan är dessutom mer logisk uppbyggd och enkel att använda än den gamla. Nu kan man också ladda ner data från både meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska stationer. Det är ett steg framåt, även om alla data borde vara fri i min mening. Nåja, man måste börja någonstans. Detta medför också att alla länkar tidigare i bloggen till SMHI blir inaktuella, men ...
Snålblåst i Sverige eller Sverige i snålblåst?
Det blåser i Sverige. Kanske inget nytt i sig, vilket jag skrivit om tidigare. Dock, SMHI har undersökt förändringar i Sveriges vindar sedan 1900 och hittat en hel del intressanta förändringar. I princip kan man dra slutsatsen att det blåser allt mindre i Sverige, men att det var ett vindmaximum under 1990-talet. Vissa lokala skillnader förekommer dock, men för landet som helhet har vindarna minskat. Det är däremot svårt att få fram några statistiskt säkra förändringar, även om det skett ...
Isnörderi – om isläget i Bottenviken
Dagens iskarta från SMHIs istjänst visar att hela Bottenviken är tillagd med is för första gången i år. Det är ett viktigt benchmark eftersom Bottenviken aldrig har varit isfri en vinter. För precis ett år sedan fanns det bara is i den allra nordligaste delen av Bottenviken, och det skulle dröja fram till den 23 mars innan isen hade lagt sig i norra Östersjön. Å andra sidan blev förra året också den lindrigaste isvintern sedan år 1720 med bara 49 000 ...
Höga flöden inte vanligare
Östersjöns ekosystem är känsligt och organismerna lever under ständig stress från det bracka vattnet. Balansen mellan sött och salt hålls uppe av de stora floderna, som dumpar sitt vatten ut i Östersjön – hela 15000 kubikmeter per sekund i snitt. Förändringar i denna cykel skulle kunna medföra långsiktiga förändringar i salthalten och därmed ekosystemet. Det är därför viktigt att veta om mer vatten förs ut via floderna till Östersjön när klimatet förändras. Över 1900-talet har både temperatur och nederbörden ökat ...
Fortfarande syrefattigt i Östersjön
Utan tillräckliga syremängder i havet har de flesta organismer svårt att existera, vilket medför stora områden av döda vattenmassor och döda bottnar. Utan syre bildas också illaluktande svavelväte. Absoluta nedre gränsen för mängden syre som behövs för syrekrävande organismer är 2 ml syrgas per liter vatten. Under denna gräns råder hypoxiska förhållande, alltså brist på syre. Skulle situationen förvärras och syrehalten bli 0 ml per liter råder istället anoxiska förhållande (syrefritt). I Östersjön är syrefattiga och syrefria områden något som ...