Utan fartyg för utomskärsarbete blir det svårt för Sverige att fortsätta övervaka sina kuster. En tredjedel av Sveriges yta är under vatten, om vi räknar med den ekonomiska zon som sträcker sig ut i havet. För fiskerinäringen kan det bli problem eftersom provfiske inte kan genomföras och därmed svårt att fastslå nya fiskekvoter för hållbart uttag. Dessutom kan vattenprover för Västerhavet eller Östersjön inte tas. På så sätt förlorar vi en möjlighet att övervaka hur till exempel Östersjöns döda bottnar utvecklar sig samt förlorar viktig kunskap i hur detta uppkommer. Vi får också sämre överblick över algsamhällena ute till havs.

Det är allvarligt redan som det är att havet är “underövervakat”. Havet utgör 71% av vår jord, men vi struntar i det. Tänk dig själv om stora delar av alla meteorologiska stationer lades ner. Det hade vi inte accepterat. Havet är övervakat ungefär med samma täthet som om hela Sveriges väder skulle beskrivas av två väderstationer som gjorde två mätningar vardera varje månad. Så dåligt är det. Vi fortsätter leva som om världen var på land trots att större delen av jorden består av hav och 90% av allt liv finns under vattenytan. Övervakningen av haven är minst lika viktig som atmosfären, inte minst för sjöfarten, fiskeindustrin och turismen. Det är stora sektorer i vårt samhälle som riskerar förlora en stöttepelare. Tyvärr ser man hos vissa kommentarer att de inte tar havet seriöst.

Att varken SMHI eller den nya Havs- och Vattenmyndigheten har fartyg för framtida bruk riskerar att förvärras ännu mer inom en snart framtid. Då försvinner även forskningsfartyget RV Skagerak, som ägs av Sven Lovén centrum för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Säkert går det att hyra in sig på fartyg under en kortare period, men det är inte en hållbar lösning – varken för forskare eller miljöövervakare. Framförallt inte eftersom fartyget måste vara flexibelt och besättningen veta hur instrument och provtagning skall gå till.

Utan ett forskningsfartyg på den svenska västkusten riskerar både miljömål, uppföljning och forskning att gå om intet. Samtidigt som de flesta länder runt om i västvärlden satsar mer pengar på att övervaka haven, hamnar Sverige på efterkälken. Med ödesfrågor som Östersjöns välmående, klimatförändringar, försurning av haven, marint skräp, kollaps av fiskebestånd, allt fler syrefria bottnar, övergödning, algblomningar, sinande naturresurser på land, större exploatering längs kusterna, oljespill och läckage av giftiga ämnen kunde forskningsbåtskrisen inte komma mer olägligt.

Jag kan inte mer än att hålla med Björn Risinger, generaldirektör för Havs- och Vattenmyndigheten, när han twittrar följande:

För övrigt anser jag att den marina miljöövervakningen behöver ett nytt utsjögående, trålande undersökningsfartyg #swgreen #EfterArgos
@Bjorn_Risinger

I kraftiga västliga vindar drev oljan snabbt i den Jutska strömmen, rundade Skagen och flöt in i Kattegatt. Där nådde den snart den Baltiska strömmen och den svenska kusten. På grund av de kraftiga vindarna flöt inte oljan på ytan, utan låg dold strax därunder. Av den anledningen är det därför inte så konstigt att oljespillet tog de svenska kusterna med nästan fullständig överraskning. Olja kunde inte upptäckas förrän stränderna redan var täckta i tjock olja.

Nu har danska vädertjänsten, DMI, gjort en animation med sin oljemodell, som visar hur förloppet gick till. Den visar ganska exakt hur oljefläcken snabbt spred sig längs kusten, prickar in rätt område som drabbas. Dessutom visar den hur oljan sedan börjar sprida sig norrut längs kusten ända upp till Strömstad. Det betyder inte att det är särskilt stor mängd som flyter iland norrut. Trots allt så fastnade det mesta runt Tjörn. Däremot indikerar modellen att risken finns för minde oljeskador längs hela kusten och att man inte skall vara förvånad om det påträffas.

Det är när olja nu flyter i Baltiska strömmen som kusten norrut blir drabbad. Den Baltiska strömmen uppstår när Östersjöns ytvatten flödar ut längs den svenska västkusten. I norra Skagerrak övergår strömmen i en virvel. Olja kan därför överleva längre tid till havs och nå både svenska och norska kusten i omgångar, fram tills dess att den sjunker till botten. Om vinden vänder till östlig kan virveln tömmas ut i Atlanten och eventuella oljerester bör då följa med ut. Det var bland annat detta som gjorde att svenska kusten tidigare på året inte drabbades av någon olja då ett fartyg gick på grund i Norge strax norr om svenska gränsen.

DMIs animering av oljespillet den 10 september till och med 22 september 2011. Röda prickar visar olja vid ytan, blå under ytan och gröna på botten eller på land. Totalt simuleras oljespillet av 1000 prickar.

Kom ihåg att en modell är en modell, det vill säga en förenkling av verkligheten. Det går därför inte att förvänta sig ett exakt resultat. Däremot kan vi förstå och tolka de processer som ägt rum och varför oljan är där den är.

I Sverige har reaktionerna på de danska ambitionerna bemötts varit negativa och många har undrat om ökad gränskontroll är förenligt med schengenavtalet. Jag blir ärligt talat ganska förvånad över det svenska motståndet. Som pendlare mellan Danmark och Sverige har jag mött båda ländernas gränskontroll många gånger. Eller jag kanske skall säga, jag har mött den svenska gränskontrollen. Oavsett om man tar bilen över Öresund eller färjan till Göteborg står tullare och väntar. Vid Stena Lines danmarksterminal är det mycket vanligt att tullarna står redo med narkotikahundar. Som hundägare har jag fått lära mig rutinen att när jag sagt farväl till mina hundar i Danmark måste jag byta kläder innan färjeturen eftersom narkotikahundarna fyra timmar senare i Göteborg markerar dem som har hund – åtminstone dem som har vissa hundraser; basset hounds är tydligen en av dem.

Åt andra hållet, i Danmark, har jag aldrig stött på gränskontrollen, varken vid Öresundsbron eller i Frederikshavn. Okej, jag har sett danska Skatteverket notera vilka bilar som tar turen över till Sverige, men det beror på att det danska skattesystemet för bilar är helt bisarrt. Betala för tre bilar, få en bil – så ser det danska bilskattesystemet ut. Några tullkontrollanter har jag inte sett.

Sverige har fler tullare per invånare och det är upp till ungefär samma nivå Danmark har sagt sig vilja komma. Det betyder alltså att den danska gränskontrollen bör bli ungefär lika omfattande som den svenska. Så varför gnäller svenskarna? Sverige har ju betydligt hårdare gränskontroll idag än vad Danmark har.

Ett andra argument varför svenskar är emot förslaget är för att Dansk Folkeparti är med i spelet. Visst, det är inte ett speciellt kompetent parti på några sätt, men jag tycker nog man bör tänka lite längre än så. I den danska riksdagen, Folketinget, är det en stark och stabil majoritet FÖR förslaget att öka gränskontrollerna. Regeringspartierna Venstre och Konservative stödjer förslaget redan från början. Socialdemokraterna och Socialistiskt Folkeparti (ungefär som Vänsterpartiet utan kommunister) är också för förslaget. Kvar finns liberalerna i Radikale Venstre och Liberal Alliance samt kommunisterna i Enhedslisten, alla tre partier med få mandat, som inte stödjer en ökad gränskontroll.

Nej, jag gillar inte gränskontroll och vore glad om detta förslag inte blev verklighet. Men så länge Sverige vidhåller en betydligt mer omfattande och tuffare gränskontroll än Danmark tycker jag inte svenskarna har något att säga i frågan.

Godafoss på grund i Norge, nära den svenska gränsen

Ett fartyg gick på grund i Norge, nära den svenska gränsen, tidigare i veckan. Olja läckte ut och både den norska och svenska kustbevakningen var snabbt på plats för att försöka samla upp den olja som läckt ut.

Farhågor har funnits att olja från fartyget skulle nå den svenska kusten, och då speciellt hota Kosterhavets nationalpark. Trots att fartyget gick på grund bara några få kilometer från Koster har ingen olja ännu tagit sig dit. Det kan vi tacka vädret för. Just nu råder ett högtryck, vilket leder ner kall luft från polartrakterna till södra Skandinavien. Vindarna är då nordöstliga. Detta är en viktig detalj för att beräkna strömmarna i Skagerrak och vart oljan tar vägen till havs.

I normalfallet (förutsatt att de västliga vindarna dominerar) fungerar Skagerrak som en pool av vatten från Östersjön, en del av det utströmmande ytvattnet ackumuleras där. Detta höjer vattenståndet längs kusten. När vindarna kommer från öster töms poolen på vattnet istället, och sänker vattenståndet längs den svenska västkusten. Vattnet, som töms ut ur Skagerrak, tar vägen längs den norska kusten och i virvlar ut i Nordsjön och Atlanten. Av den anledningen kommer den norska kusten drabbas av oljeläckaget från det grundstötta fartget, åtminstone så länge vindarna ligger på från öster.

För den svenska kusten är de östliga vindarna en ren vinst. Eftersom vattenståndet sänks, men trycket måste bevaras, sker uppvällning; djupare vatten tränger högre upp i vattenkolumnen. Detta tillåter djupvatten att flöda in över fjordtrösklarna och ersätta det ofta dåligt syrsatta vattnet i fjordbassängerna. Jag misstänker att detta sker just nu i många fjordar. Samma sak skedde i slutet av november då en liknande situation rådde. Och vad gäller Östersjön så är östliga vindar under en längre tid en förutsättning för att det överhuvudtaget skall kunna komma in nytt, salt, syrerikt bottenvatten.

Vänsterpartiet vill…

• inrätta fler odlingsfria zoner nära vatten
• höja skatten på konstgödsel och bekämpningsmedel
• kompensera höjd skatt med medel för “miljöåtgärder”
• främja ekologisk odling i Sverige och inom EU
• uppföra musselodlingar för 0,5-1 miljard kronor
• undvika djurhållning på kustnära områden med hög benägenhet för näringsläckage
• förbjuda bottentrålning
• införa ett fiskestopp vid hotade fiskebestånd
• stoppa EUs fiskeavtal med fattiga länder, och tillåta endast överskottsfiske
• införa krav på katalysator på alla fartyg i EUs farvatten
• sänka hastigheten till sjöss
• ta bort bränslesubventionerna i Sverige och inom EU
• sänka skatten på alkylatbensin
• införa skrotningsbidrag på tvåtaktsmotorer
• att farliga kemikalier skall ersättas med miljövänligare alternativ då det finns

Socialdemokraterna vill…

• förbjuda tömning av orenat latrin och toalettavfall från fartyg
• erbjuda gratis tömning av tankar i alla hamnar finansierat via hamnavgiften
• gynna ekologiska jordbruk ekonomiskt
• införa skyddszoner
• skapa våtmarker
• införa hårdare regler för bruk av gödsel
• höja skatten på konstgödsel
• införa båtanknutna fiskekvoter
• införa individuella fiskerättigheter
• införa handel med fångstkvoter
• förbjuda trålning i känsliga områden
• ha internationella överenskommelser för hårdare miljökrav på fartyg och farleder
• utnyttja IMOs PSSA-klassning mer
• att hamnavgifterna ska miljödifferentieras
• införa skrotningsbidrag för tvåtaktsmotorer och förbjuda försäljning av dito från 2015
• inrätta en ny havsmiljömyndighet

Miljöpartiet vill…

• minska jordbruksstödet till förmån för stöd till minskad läckage av näringsämnen
• införa ekonomisk styrning till fördel för ekologiska jordbruk
• införa investeringsstöd till gårdsbaserade biogasanläggningar
• minska antal djur i förhållande till odlad spannmål
• höja skatten på konstgödsel, kväve och fosfor
• öka anslagen för skapandet av våtmarker
• se kraftigt minskat torskfiske
• förbjuda dumpning av toalettavfall på svenskt vatten
• att kommunala hamnar måste ha faciliteter för att ta emot avlopp från fartyg
• införa krav på katalysator för all kommersiell sjöfart i Östersjön
• ha skarpare översyn och befogenheter till myndigheter
• ändra lagstiftningen för att kunna ändra gamla vattendomar

Kristdemokraterna vill…

• införa ett system med överlåtelsebara utsläppsrätter för näringsämnen
• att östersjöstaterna gemensamt finansierar miljöåtgärder för förbättrad havsmiljö
• ge miljöstöd till jordbrukare för att styra bort dem från användning av konstgödsel
• stänga ute fiskare från andra länder än Östersjöregionen i Östersjön om så krävs
• förändra specifikationerna för maskstorlek på garn och minimimått på fångad fisk
• ha utökad kontrollverksamhet av fiskeriet
• begränsa den mekaniska påverkan på botten från trålning
• verka för att fiske utanför EUs gränser tar hänsyn till lokalbefolkningen
• inrätta reservat med totalförbud för fiske i Östersjön och Nordsjön
• ge statlig ersättning för upphämtning av spökfiskande (tappade) garn
• att beredskapen för potentiella miljökatastrofer höjs
• uppgradera fartygs sjösäkerhet med teknikbistånd från EU
• förbjuda oljeborrning i Östersjön
• att oljetransporter skall DNA-märkas för att spåra eventuella utsläpp
• höja bötesbelopp för oljespill
• att spillolja skall kunna lämnas gratis i alla Östersjöns hamnar
• främja installation av katalysator med investeringsbidrag
• ge skrotningspremie på äldre tvåtaktsmotorer
• i samordning med Danmark kunna begränsa genomfart av enkelskroviga oljetankers i Öresund
• inrätta en internationell Östersjömyndighet
• verka för att AFS-konventionen stärks
• underlätta inrättandet av marina skyddsområden

Centerpartiet villl…

• införa utsläppsrätter för kväve och fosfor
• etablera fler våtmarker
• ha krav på näringsbalans i jordbruket
• se skärpta krav på industrins fosforutsläpp
• förbättra avloppsreningen
• förbjuda dumpning av bifångst
• anpassa EUs fiskeflotta till fisketillgången
• att EUs subventioner till fiske i tredje land upphör
• att EUs fiskeflotta i tredje land inte påverkar befolkningen negativt
• att EU stoppar all import och handel med olagligt fångad fisk
• uppmuntra hållbara fiskeodlingar
• slopa energiskatten vid val av landbaserad el i hamn
• införa tonnageskatt
• att transporter skall betala miljökostnaden
• införa handelsrätter för käve- och svaveloxider
• skärpa sjösäkerhetsreglerna i internationella sjöfartsorgan
• förhindra att svartlistade fartyg trafikerar Östersjön
• bilda en Östersjöregering (stärkt miljösamarbete mellan Östersjöländerna och EU)

Folkpartiet vill…

• anlägg och restaurera våtmarksområden
• öka åtgärderna mot kväve och fosfor från enskilda avlopp
• införa miljöcertifiering av lantbruksföretag i känsliga och belastade områden
• höja skatten på konstgödsel
• ge statligt stöd för att reducera fiskeflottans överkapacitet
• göra försök med lokal och regional förvaltning av fiske och marina resurser
• att vetenskaplig rådgivning skall ligga till grund för bestämning av fiskekvoterna
• förbjuda dumpning av torsk
• införa individuella överförbara fiskekvoter för det småskaliga kustfisket
• införa EU-gemensamt torskfiskestopp i södra Östersjön, dock ej för småskaligt kustfiske
• utse nödhamnar för skadade fartyg med olja eller farlig last
• driva på PSSA-klassningen för Östersjön
• upprätta ett aktivt trafikövervakningssystem för södra Östersjön
• inför ett utsläppshandelssystem för svaveldioxid och kväveoxider inom EU
• fasa ut tvåtaktsmotorer och tvåtaktsolja med en skrotningspremie
• skärpa straffen för oljeutsläpp
• uppföra mottagningsanläggningar för oljerester och spillvatten runt Östersjön
• inrätta ett internationellt forskningscentrum för Östersjön havsmiljö
• utse en östersjöambassadör
• stärka det globala havsmiljöarbetet

Moderaterna vill…

• införa ytterligare fosforrening i befintliga vattenreningsverk
• förbättra avloppssystemen i städerna
• förbjuda fosfor i tvättmedel
• förbjuda toalettutsläpp från båtar
• införa handel med utsläppsrätter även för kväve och fosfor
• stärka EU-samarbetet i fiskefrågor
• anpassa fiskekvoterna för hållbart fiske
• öka den regional och effektivare kontrollen av fisket
• att sjöfarten måste bära sin egen miljökostnad
• att EUs handel med utsläppsrätter även omfattar sjöfarten
• ha krav på dubbelbottnade fartyg i Östersjön
• införa märkning av oljan så att den kan spåras
• att landström i hamnar skattebefrias
• införa marina reservat

Öresundsbron i solnedgång. Bild från Wikimedia Commons.

För tio år sedan förbands Sverige och Danmark igen med en permanent fast förbindelse för första gången på tusentals år. Öresundsbron var en viktig vitamininjektion i det syd- och västsvenska livet med allt fler människor som tog sig till kontinenten. Bron tillkom inte helt utan protest. Tvärtom. Protesterna var ganska stora. Framförallt var många oroliga för Östersjöns havsmiljö eftersom problemen började gå upp för många runt denna tid. Det gick ju till och med så långt att miljöminister Olof Johansson avgick ur den dåvarande regeringen Bildt. Trots att det i vetenskapliga undersökningar framkommit att bron knappast skulle påverka Östersjön var många emot den av just miljöskäl. I en tämligen onödigt negativ och dyster artikel i SvD framkommer det att Olof Johansson fortfarande tror att bron har negativ inflytande på Östersjön – trots alla uppföljningsstudier som pekar på motsatsen. Sanningen är den att friktionen i Öresund rent naturligt är väldigt stor, och om man stoppar i lite extra stolpar så höjs inte friktionen nämnvärt. Däremot kan stolparna fungera som rev och frizoner för diverse marina organismer. Det har man ju också funnit är fallet.

Miljöargumenten mot bron fortsätter även idag, om än i annan form. Nu är det trafiken som är problem. Och visst, det kan det mycket väl vara. Men jag ser inte att det är bilismen som är det största problemet utan snarare bränslet de kör på – och där kan vi ställa om.

I ovannämnda SvD-artikel försöker man utmåla Skåne som någon form av förlorare på bron. Det är “bara” 18000 som pendlar till Danmark från Sverige, och endast 600 åt andra hållet. Danska staten håvar således in miljarder kronor i skatteintäkter… Varför detta skulle vara dåligt för Sverige förstår jag inte eftersom jag anser det är bättre att 18000 människor har arbete än att de är arbetslösa. Från danskt håll, i en ledare i Politiken, är man glad över att så många svenskar arbetar i Köpenhamn. Svenskar är billig arbetskraft och det har hjälpt kyla av den annars överhettade danska arbetsmarknaden i Köpenhamnsregionen. Det kan vi tacka bron för. Och att Danmark inte blir överhettat är också bra för Sverige.

I en debattartikel i DN förelås nu också ytterligare en bro över Öresund, nämligen mellan Helsingör och Helsingborg. Tiden kommer nog även för detta, det är jag säker på. Och i Politikens ledare beskriver man att Danmark har fått mersmak på brobyggandet. Nu drömmer man om ytterligare broar som knyter landet närmre. Närmast är Fehmern bält-förbindelsen och därefter kanske till och med en Kattegatbro. För visst är det så att broar förenar. Det är oundvikligt.

I motsats till SvDs dystopiska brouppfattningar hyllar Politiken att bron knutit länderna till varandra. Att Malmö skulle kunna beskrivas som en förort till Köpenhamn ses mest som något positivt i Danmark medan man från SvDs håll mer ser det som ett problem. Men vad gör det om bron används mest av svenskar? Det är ganska naturligt. Det är precis som trafikforskare Per Homann Jespersen från Roskildes universitet säger

I Danmark opfatter vi Sverige som et fritidsparadis, hvor vi kan sejle kano og samle svampe. For svenskerne er København en europæisk storby med forlystelser, musik og kultur. Og storbyer er mere populære end natur. Tivoli trækker simpelthen mere end Söderåsen.

Men är det verkligen något negativt? Absolut inte. Det är en win-win situation för båda länderna. Dessutom, nu behöver ju Kungen inte längre vänta på att isen skall lägga sig om han skulle känna för att invadera Danmark. Istället kan han enkelt ta vägen över bron.

HELCOMs logo.

Idag, den första juli, är en stor östersjödag för Sverige. Idag tar vi över ordförandeskapet inom Helsingforskommissionen, HELCOM, vilket är en internationell organisation som skall se till att skydda Östersjön. I HELCOM är alla länder runt Östersjön, samt EU, medlemmar. Sverige tar över ordförandeskapet för de kommande två åren efter att Ryssland innehaft posten i två år. Ordföranden kommer att vara havsmiljöambassadör Gabriella Lindholm.

Det är just nu högre växlar måste läggas in för att försöka få Östersjön på fötterna igen. Utmaningarna är stora då Baltic Sea Action Plan skall följas och det krävs kraftiga insatser för att bland annat reducera fortsatta utsläpp av näringsämnen. Det svenska ordförandekapet är sammanställt i fem punkter:

• Att stärka genomförandet av aktionsplanen för Östersjön
• Att arbeta för regelbundna högnivåmöten, helst årliga och på ministernivå
• Att stärka Helcoms roll i det regionala havsmiljöarbetet
• Att stärka Helcoms roll i genomförandet av EU-politik av betydelse för Östersjöregionen
• Att garantera att Helcoms beslut grundar sig på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag

Lycka till Sverige!

Samtidigt som snön vräker ner över riket uttrycker statsminister Reinfeldt en viss oro över att landets mer befolkade delar nästan brakat samman av vintervädret (eller “vinterkrisen” som rubriken i notis lyder). Ja, jag ställer mig också frågan hur det har gått till. Snö är inget ovanligt på vintern hos oss, även om det har kommit en hel del. Har samhällsapparaten redan ställt in sig på ett klimat som liknar det som möjligen kan tänkas infinna sig om 90 år? Det märks inte minst på snöröjningen som under januari lyste starkt med sin frånvaro och alla de tak som rasat de senaste veckorna. Skulle vara intressant att se en korrelation mellan takkollapser i söder kontra norr som funktion av snömängd – självklart justerat för befolkningstäthet.

Bild över de olika isvintersvårigheterna enligt finskt klassifikationssystem. Röda färger motsvarar lindriga vintrar, blå en normal isvinter och gröna färger motsvarar svåra isvintrar. Bilden, som gjordes till min avhandling, får användas fritt med korrekt källangivelse.

Det danska Sjövärnet meddelade igår att det inte blir någon isvinter i Danmark. Även om de danska isbrytarna, som ligger i Frederikshavn, varit i beredskap hela vintern har de inte behövt användas mer än någon enstaka gång under januari. Att de skulle behöva användas senare i vinter är tveksamt då någon riktigt långvarig köldknäpp inte förväntas.

Från Sverige lyder däremot ett annat budskap. Här är hälften av våra kustvatten istäckta. SMHI uppgraderar också svårighetsgraden från normal till svår. Isutbredningen är ungefär som den var 1996. Angående svårighetsgrad så kan man läsa på Sjöfartsverkets hemsida att den gränsen går vid en yta av 193 000 km². Jag kan bara anta att även SMHI använder samma definition

Finnarna har uppskattat det nuvarande istäcket att vara 237 000 km². Eftersom de använder en annan isvintersklassning, och det är den jag är van vid, så faller nuvarande vintern under normal klassificering. Istäcket behöver upp i en yta av 279 000 km² för att klassas som svår. Det motsvarar ungefär arean från Gotlands sydspets och uppåt. I bilden här till vänster kan du se ungefärlig utbredning för olika klasser av isvinter enligt det finska systemet.

Skredsvik i Gullmarsfjorden. Tidigare militärbas med hemliga bottenkonstruktioner - och en varningsskylt mitt i inloppet!

Genom alla år har den svenska militären hävdat att rikets säkerhet är hotat om högupplöst information om våra havsbottnar släpps lösa. Det känns lite väl krystat. Därför blir jag glad när man nu i en friare form få ta del av sådan botteninformation i norra Bohuslän. Övriga Sverige får dock behålla sin restriktion. För marina forskare är det lite tramsigt med de här restriktionerna. Framförallt är det en plåga när man ansöker om att få ut sådan information eftersom diverse kontroller och underskrifter skall göras på att man verkligen inte har tänkt sig sprida informationen vidare. Dessutom går det i snigelfart! Det gör att forskningsprojekt riskerar att få gå lite på tomgång under den tiden, vilket är slöseri av resurser enligt min mening.  Men vad är det som är så hemligt med de svenska bottnarna? Att hemlighålla bra platser att gömma ubåtar är knappast ett argument. Våra grannländer är inte lika restriktiva, så varför bedömer de att rikets säkerhet inte hotas? Att en invasion av svensk mark sker bedömer jag som tämligen begränsad. Eller är det bara så att Försvarsmakten vägrar lyfta på sekretessen bara för att verka viktiga(re) utan att det egentligen har någon effekt? Turligt nog har tekniken utvecklats ganska mycket, så nu har många båtar tillgång till realtidsuppdaterade sjökort. Det har bland annat vårt forskningsfartyg vid Göteborgs Universitet. Dessa eget insamlade bottenkartor har däremot inte riktigt lika hög upplösning som de ubåtssonderade kartorna, även om de är riktigt bra när båten åkt kors och tvärs på samma yta flera gånger. Det har hjälpt en hel del gånger när sjökortet inte riktigt räcker till, eller när SMHI har fel (deras djupkartor har inte varit helt att förlita sig på i mitt nuvarande projekt). System där man sonderar botten själv har också fördelen att man kan dela med sig med alla andra och på så sätt förbättra sjökorten ännu mer. Hur det förhåller sig enligt svensk bottensekretess vet jag däremot inte. Man får väl samla in data för eget bruk, men får man dela med sig? Isåfall finns det inget som hindrar danska fiskebåtar att sondera våra fjordar och sälja informationen dyrt till vem det nu är militären är rädd för skall invadera oss. Jag har flera gånger uppmuntrat mina danska vänner att ta för sig av Sverige nu när vi knappt har något försvar i sydvästra delen av landet längre, men ingen har riktigt nappat på mitt förslag ännu. Det måste självklart bero på att de inte har tillgång till högupplösta bottendata… ännu.