Varför mäter vi då ström över tröskeln till fjorden? Byfjorden är en fjord där inflöden sker mycket sällan, ungefär vart tredje till vart femte år. Det gör att fjorden är starkt skiktad under tröskeldjupet. Syrenivåerna är anoxiska (alltså ingen syre alls) från cirka 15-20 meters djup till botten (45 meter). Under ett projekt som vårt är det viktigt att ha koll på nettoflödet över tröskeln för att kunna göra ordentliga budgetar över in/utlödande salt, syre och näringsämnen. Pumpningen kommer förhoppningsvis att försvaga skiktningen och skapa en artificiell cirkulation åt motsatt håll den nuvarande. Det kommer också förhoppningsvis att göra det lättare för vatten utifrån att tränga in i fjorden och förnya vattenkolumnen på naturlig väg. Det bör också kunna synas i strömmätningarna.

Jag reserverar mig mot att instrumenten ibland kan ha svårt att sända data och lång tid kan gå mellan uppdateringarna. Vi är ute och servar dem ganska ofta, men havet är fortfarande en enormt ogästvänlig miljö för teknik. Förhoppningsvis blir det bättre framåt våren när utrustningen går på service och pumpprojektet kommer igång på allvar.

Temperaturprofil från Byfjorden kl 1800 den 8 mars 2010. Klicka på bilden för att komma till realtidsmätningarna för senaste profilen.

Isarna börjar bli svaga, skriver Bohusläningen. Ja, isarna på västkusten alltså, speciellt dem utanför Uddevalla. Den senaste tidens töväder, om än med minusgrader på natten, har försvagat isarna ganska mycket. Enligt SMHIs iskarta är istjockleken cirka 20-35 cm utanför Uddevalla. Trots det stämmer jag starkt in i varningen. I mitt nuvarande postdokprojekt har vi sedan november en mätstation som var tjugonde minut mäter vattenkolumnen i Byfjorden utanför Uddevalla. När det var som kallast gjorde konvektionen i vattnet att temperaturen snart sjönk till nollgradigt, eller strax därunder (saltvatten har ju en lägre fryspunkt) ner till knappt 10 meters djup. De två senaste veckorna har dock temperaturen börjat öka igen eftersom varmare vatten från 15-20 meters djup tagit sig närmre ytan. Istället för någon minusgrad på tre meters djup är det nu frågan om 2-3 plusgrader, och det fortsätter öka. Det äter upp isen underifrån ganska snabbt. Det värsta skräckexemplet är nog Gullmarn utanför Lysekil vars tjocka islager kan spricka upp och försvinna på några få timmar om det gamla varma sommarvattnet kommer upp till ytan.

Är du intresserad av att veta mer om vårt projekt i Byfjorden, eller vill se våra mätningar i realtid är du välkommen att besöka projektsidan. Snart börjar vi pumpa också.

En typisk konturplott från Byfjorden. Klicka på bilden för att komma till de senaste mätningarna.

Att Östersjön lider av svår syrebrist har knappast undgått någon. Det är ett stort problem att djupvattnet inte kan syresättas ordentligt, vilket dels skapar enorma områden döda bottnar och frigör fosfor som senare ger extra bränsle till somrarnas algblomningar. När bottensedimenten ligger i syrefattig miljö läcker inlagrad fosfor ut i vattnet. Skulle sedimenten istället vara syresatta verkar det enligt mätningar vara så att en betydlig mindre mängd fosfor kan läcka ut då det istället binds fast.

I ett av de projekt jag är inblandad i som forskare försöker vi hitta en metod att på artificiell väg syresätta Östersjön. Teorin går ut på att tillföra syresatt ytlagervatten till djupvattnet. Anledningen är tvåfaldig, dels tillföra syre till bottenvattnet direkt och dels underlätta för nya naturliga inflöden att ske. Att det senare kan ske genom att pumpa runt vatten i vattenkolumnen beror på att skiktningen blir svagare och tyngre vatten (alltså med högre densitet) utanför systemet lättare kan flöda in längs bottnen utan att lagras in runt saltsprångskiktet, som ofta är tillfället idag.

Så vart skall man pumpa? Vi har valt att förlägga vårt pilotprojekt till Byfjorden utanför Uddevalla. Det är en fjord som är starkt skiktad och som är permanent syrefri och har så varit i tusentals år. Visst, inflöden till fjorden sker cirka vart femte år, men på grund av den svåra syresituation som råder i fjorden har nya inflöden en mycket kortvarig positiv inverkan på syrehalterna. Östersjön är ungefär likadan, även om den är lite bättre syresatt naturligt. Därför är Byfjorden lämplig att experimentera på innan man överväger göra något liknande i Östersjön om nu vår teori skulle vara hållbar i praktiken – det återstår att se de kommande åren. Pumpningen kommer att komma igång senare i vår när isen brytit upp och säsongen för eventuella inflöden på egen hand är över.

Sedan november 2009 har vi haft en rigg med flertalet instrument placerade i Byfjorden. Instrumenten samlar kontinuerligt in data om temperatur, salthalt samt syrekoncentrationer och skickar till oss i Göteborg så att vi kan analysera fjorden nästan i realtid. Vi har nu lagt upp delar av mätningarna i grafer så alla kan studera fjorden, antingen genom enskilda profiler eller som en konturplott för de senaste veckorna. Graferna uppdateras ungefär var tredje timme. Meningen med detta tilltag är att låta alla se hur tillsåndet i Byfjorden är direkt. Vår ambition är att på så sätt öka intresset för havet och havsmiljön samt ge insikt hur det faktiskt ser ut i havet, öka kunskaperna om hur snabbt/långsamt förändringar sker i havet samt på ett konkret sätt låta allmänheten få känna sig delaktiga i forskningen – för det är ju ändå skattepengar som finansierar det mesta av forskningen, i detta fall Naturvårdsverket. Det kommer dessutom bli mer spännande att följa när vi startar vår pumpverksamhet, så det får jag absolut anledning att återkomma då. För att komma till mätningarna klickar du här. Som tips kan jag nämna att gränsen för vad högre organismer tål som lägsta syrehalt ungefär är 90 mikromol per liter, vilket motsvarar en lite ljusblå färg på konturplotten. Jag hoppas ni får mycket nöje av att följa med och övervaka Byfjorden. Ju fler som tittar desto fler spännande saker kan vi se och undersöka vilket i längden kan hjälpa till att öka förståelsen för Östersjön och kanske ge upphov till en lösning som sätter vårt älskade innanhav på rätt köl igen. Så tveka inte att höra av er!

Uppdatering 28/1-10: Gränsen för hypoxiska förhållanden är nu indikerade med en vit linje i grafen.