Vågkraft utanför Smögen

Foto från Bohuslaningen.se

Foto från Bohuslaningen.se

Läser i Bohusläningen att uppsalabaserade Seabased lämnat en ansökan till miljödomstolen för att få sätta ut 42 vågkraftverk utanför Smögen. Dessa aggregat kommer uppta cirka en halv kvadratkilometers area och skall tillsammans producera el för cirka 1000 genomsnittsvillor per år. Det är en hel del el och jag är väldigt positivt till att ny teknik, som kan ta tillvara vad naturen erbjuder, prövas. Jag hoppas att havet utanför Smögen kan ge tillräckligt med energi för projektet och att konstruktionerna håller. Det sliter hårt på teknik att stå i havet (påväxt och förslitningsskador från permanent rörelse), men man måste ju börja pröva i större skala för att förbättra system kontinuerligt. Dessutom föll ju pilotprojektet i Lysekil väl ut vad jag vet. Ytterligare plus är de extra arbetstillfällen som kan skapas i området. Lyckas man väl kan vågkraft bli en stor exportkälla för Sverige i framtiden.

Blev dock påmind av mentaliteten som härskar i området när det gäller nysatsningar. Signaturen Pelle i kommentarerna på Bohusläningen skriver:

Kommer nog inte se vackert ut plus att de tar nog bort en del fiskeområden för lokalbefolkningen.

Suck… för det första, måste det se vackert ut? Det är kanske en smaksak, men personligen tycker jag nog att de bojar och saker som kommer att synas tillför havet lika mycket som om det inte är där. Det blir dessutom vackrare när man vet varför aggregaten är placerade där de är. Av samma anledning har jag inga problem med vindkraftverk. Dem borde man också kunna bygga mer till havs. Om sedan parken tar bort lite fiskeområden för lokalbefolkningen så är det väl upp till diverse myndigheter att avgöra vad som är viktigast. Personligen tror jag det är av större nationellt intresse att bygga en vågkraftspark än att tillgodose fåtalet Smögenbor med fiskevatten.

Post to Twitter Post to Facebook Send Gmail

  • http://kirschbeeren.blogspot.com Katarina

    Angående det där sista stycket där du skriver om det måste vara vackert.

    Jag håller helt med, ska det vara så svårt att bara kunna bortse från tidens nya väderkvarnar när man vet att det faktiskt är för nyttans skull. Skulle man däremot smälla upp ett… tja… en fabrik som tillverkade något mindre nyttigt i en bildskön natur skulle jag nog klaga lite mer. Vindkraftverk på landsbygden, ute i kustbandet och vågkraftsbojar i Lysekil (som jag för övrigt kör förbi varje gång jag ska till fastlandet) är numera en del av landskapsbilden. Värre är väl då Shells raffinaderi vid samma ställe med sina tre/fyra skorstenar som dessutom lyser på nätterna då det brinner i toppen av en av dem.

    Jag tror att det viktigaste inför framtidens energislag är, förutom innovation, en känsla för att kunna acceptera saker och ting och se till nyttan istället för konservativa värderingar.

  • http://danielhansson.se Daniel

    Hmmm… tjo, jag tror nog inte man hade byggt Preemraff idag (även om jag fortfarande kallar det för Scanraff som alla andra Lysekilsbor), men på den tiden då man byggde det så var det ju tvunget att ligga någonstans. Miljön är ju fin där det ligger, men eftersom hela kustbandet är likadant var de tvungna att välja bästa placering, vilket blev i Lysekil. Hade hela kusten bara varit sandstränder hade det blivit likadant… men, man kan ju alltid diskutera tidigare synder. ;)

  • http://ekomuppen.wordpress.com/ Ekomuppen

    Jag håller med. Jag är väldigt nyfiken på vågkraft och hur det kommer att slå ut.

    Jag har sagt liknande saker i flera år angående estetik, bland annat när någon påpekat att “vindkraft är ju bra, men det är synd att de ska vara så fula”
    “Jag tycker inte att de är fula. För det de står för gör dem vackra. Varför är en väderkvarn vacker och ett vindkraftverk fult?”

    På Öland och Gotland har jag sett vindkraftsparker av lite större modell – många snurror samlade ofta en bit ut i vattnet.
    Jag tycker det är så himla fint att jag nästan blir rörd. För mig står de som en symbol för människors vilja att tänka nytt, att vilja förbättra och att bry sig.

  • http://danielhansson.se Daniel

    Ekomuppen, glöm inte den stora vindkraftspark som står i Öresund på sydsidan av bron… Vindkraftverk till havs har ju väldigt bra verken på ekosystemet eftersom det blir både lekområden för fisk samt rev (på samma sätt som bropelarna på både Öresunds- och Stora Bältbron blev).

  • http://kirschbeeren.blogspot.com Katarina

    Haha, vilken miss att missa namnet på raffinaderiet. Det visar bara hur lite jag försöker bry mig om att det finns där :p

  • Tony

    Fastän jag är positiv till projektet och förnybara energikällor vill jag ändå ifrågasätta vissa referat.
    Anledningen till att kvarnar är mer allmänt accepterade estetiskt är att de inte sitter i stora parker, de är av mer tilltalande färger(bruna ofta) än vindkraftverkens moderna vita färg. Att kvarnar är kulturarv bidrar också till denna olikhet.
    Jag kan köpa att ett vindkraftverk kan vara vackert tack vare dess ändamål, men sannerligen inte av någon annan anledning.

  • http://danielhansson.se Daniel

    Tony, vad som är vackert är en högst subjektiv bedömning. Ett vindkraftverk kan vara vackert även om det inte hade haft den funktion det har. Färgen på dessa kan säkert varieras utan problem, och att det står i en stor park (speciellt till havs) tycker jag är snyggt. Kvarnar var betydligt vanligare förr, och kunde även då stå i större parker. Jag har dock ingen aning om vad dåtidens människor tyckte om det. Men som sagt, skönheten ligger i betraktarens öga.

  • Tony

    Naturligtvis är det en subjektiv bedömning. Jag håller dock inte med om att min åsikt vore helt orimlig som dominerande bland människor. Jag måste också säga att om vindkraftsanläggningarna hade varit i en färg anpassad till omgivningen vore jag mer positiv. Det finns alltså inget skäl till att (så vitt jag vet) alla vindsnurror är den där matta vita färgen? Frågan huruvida vindkraftverken påverkar floran och faunan och hur de alltså indirekt påverkar dessa är också intressant.
    Dessutom sitter inte vad som är vackert bara i betraktarens öga. Det sitter i öron också. Är även intresserad hur detta (o)ljud påverkar djuren i naturen.
    Tacksam för fakta och åsikter!

  • http://danielhansson.se Daniel

    Ring Vestas eller något företag och fråga om färger. Det vore interssant att höra vad de sa. Gällande påverkan på hav infinner sig den största risken, precis som för alla andra bygnationer till havs, under anläggningsfasen. Därefter är risken ganska låg för påverkan, och det skulle eventuellt ha en positiv effekt i form av ökad påväxt. Det kan i sig dock påverka andra arter negativt. Det är ännu ganska lite känt hur ljud och vibrationer påverkar djuren runt om, men risken bedöms i dagsläget vara ganska liten.

  • Tony

    Jag håller med, det vore verkligen intressant. Måste medge att jag är aningen mer inriktad på vindkraftverk på land eftersom jag bor i Dalarna. Jag kanske har tagit den här diskussionen bortom vad den egentligen gällde, nämligen vindkraftspark i Smögen, men jag tycker det är intressant med vindkraften och dess påverkan på naturen. Hur långt har forskningen gått angående ingrepp i haven? Som ovan står:

    “Ekomuppen, glöm inte den stora vindkraftspark som står i Öresund på sydsidan av bron… Vindkraftverk till havs har ju väldigt bra verken på ekosystemet eftersom det blir både lekområden för fisk samt rev (på samma sätt som bropelarna på både Öresunds- och Stora Bältbron blev).”

  • http://danielhansson.se Daniel

    Jo, det blev ett litet avstickarspår eftersom huvudtemat var vågkraftverk utanför smögen (inte vind!!).
    Du kan sällan göra generella antaganden i havet hur saker blir påverkat eftersom det är något mer dynamiskt än på land (på sätt och vis). Att bropelarna och vindkraftverken haft positivt effekt på ekosystemen i Öresund är en sak, däremot går det inte att göra en sådan generalisering i alla havsområden. Det beror på vilka arter som bor där, hur lättstörda de är och hur de tolererar eventuella vibrationer. Det är framförallt det sistnämnda som är ganska lite känt, även om det för Öresund har visat sig vara försumbart.